Läs vår dataskyddsbeskrivninger:
Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminens Stiftelses kund- och sponsorregister
Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses intressentgruppregister
Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister
John Nurminens Stiftelsens cookiepolicy

Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminens Stiftelses kund- och sponsorregister

Denna dataskyddsbeskrivning (“Dataskyddsbeskrivning”) för koncernen John Nurminens Stiftelse sr:s och dess dotterbolag Baltic Sea Services Oy:s kund- och sponsorregister (nedan “JNS” eller “vi”) är utfärdad 24.5.2018 och senast uppdaterad 28.11.2025. En närmare beskrivning av uppdateringarna finns i punkt 12. Ändringar i dataskyddsbeskrivningen.

Denna Dataskyddsbeskrivning innehåller information om hur JNS samlar in och behandlar personuppgifter om sina kunder, donatorer och andra sponsorpartners kontaktpersoner, potentiella kunder och medarbetare som arbetar med sponsring och hållbarhetsfrågor i våra partnerföretag. I denna Dataskyddsbeskrivning hittar du också mer information om dina rättigheter med anknytning till behandlingen av dina personuppgifter.

JNS respekterar din integritet och har förbundit sig att behandla dina personuppgifter på ett adekvat sätt i enlighet med denna Dataskyddsbeskrivning samt Europeiska unionens (”EU”) allmänna dataskyddsförordning (2016/679) och annan tillämplig lagstiftning (tillsammans ”Dataskyddslagstiftning”).

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr är personuppgiftsansvarig för den i beskrivningen redogjorda behandlingen i anslutning till annat än bok- och produktförsäljningen eller webbutiken:

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors

Den personuppgiftsansvariga för bok- och produktförsäljningen samt webbutiken är Baltic Sea Services Oy, ett dotterbolag till John Nurminens Stiftelse sr:

Baltic Sea Services Oy
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
myynti(a)balticseaservices.fi

2. Kontaktperson

Anni Kujala
Pasilankatu 2
00240 Helsinki
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 6740

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelse sr:s och Baltic Sea Services Oy:s kund- och sponsorregister

4. Syfte och rättslig grund för behandling av dina personuppgifter

Vi använder personuppgifter för de ändamål som beskrivs nedan, såsom att hantera och utveckla kund-, donator- eller sponsorrelationer samt för att rikta kommunikation och marknadsföring till både privatpersoner och gemenskaper och deras kontaktpersoner. Från de registrerade samlar vi enbart in personuppgifter som är nödvändiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas.

Dina personuppgifter behandlas för följande syften:
– Implementering och hantering av avtal, till exempel när du beställer böcker från JNS:s webbutik
– Produktleverans och -fakturering, inkassoåtgärder
– Kundservice
– Hantering av månatliga donationer och andra donationer samt uppfyllande av bokföringsskyldigheter
– Publicering av information som du vill se i donationsregistret
– Distribution av sponsorrapporter och annan kommunikation om användningen av donationstillgångar
– Distribution av information om donatorer som har deltagit i en minnes- och jubileumsinsamling och om det totala insamlingsbeloppet till anordnaren av insamlingen
– Utveckling av verksamheten och kundupplevelsen
– Planering och utveckling av våra produkter och tjänster
– Anordnande av evenemang
– Insamling av respons
– Kommunikation om projekt som pågår hos JNS
– Ordnande av lotterier och tävlingar för marknadsföringen samt anknytande kommunikation
– Värvande av nya kunder, direktmarknadsföring och marknadskommunikation för att få donationer

Hantering av kundrelationer

När det gäller hantering av kundrelationer, hantering av donator- och sponsorrelationer samt kommunikation med partnerföretag är grunden för behandlingen av personuppgifter implementering av ett avtal eller ett berättigat intresse.

Det huvudsakliga syftet med behandlingen av personuppgifter i hanteringen av kundrelationer är att fullgöra ett avtal mellan kunden och JNS, till exempel när du bidrar med en donation till oss eller beställer produkter från Stiftelsens webbutik. Personuppgifterna kan till exempel behandlas för fakturering, kundservice, produktleverans eller för inkassoåtgärder i anslutning till faktureringen.

I hanteringen av donators- och samarbetsrelationer behandlar vi personuppgifter dessutom för att i ett offentligt register över donatorer publicera de uppgifter som en kund önskar eller kommunicera om användningen av medlen.

Tävlingar och lotterier

Inom ramen för vår verksamhet ordnar vi tävlingar och lotterier av olika slag på vår webbplats och i våra olika kommunikationskanaler, såsom i de sociala medierna och i våra samarbetspartners lokaler. Grunden för behandlingen av dina personuppgifter är John Nurminens berättigade intresse att i praktiken genomföra det lotteri och/eller den tävling för marknadsföring som du deltagit i, samt att sköta kommunikationen och den övriga verksamheten när du deltagit i en tävling eller ett lotteri som vi ordnat, eller när du gett oss tillstånd att publicera innehåll som du lämnat till oss i utställningar, på vår webbplats eller genom våra andra kommunikationskanaler (inklusive de sociala medierna).

Vi begär eventuellt ett elektroniskt samtycke när du deltar i ett lotteri.

Direktmarknadsföring

Vi kan också behandla dina personuppgifter för direktmarknadsföringssyften och inriktning av marknadsföringen, och då är grunden för behandlingen ett berättigat intresse. I detta fall kontaktar vi dig eventuellt per telefon eller brev för att marknadsföra exempelvis våra medelinsamlingskampanjer eller vår verksamhet. Du har rätt att när som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring.

Vi kan med stöd av vårt berättigade intresse kombinera personuppgifter från två eller flera datahelheter. Detta innebär att kontaktuppgifter i registret över kunder och understödjare kan uppdateras eller kompletteras genom att hämta personuppgifter från uppdateringstjänster för personuppgifter. Vi kombinerar även information från registret över kunder och understödjare med uppgifter som samlats in via webbplatsbesök och webbplatskakor. I samband med dessa behandlingar har en bedömning av konsekvenserna för skyddet av personuppgifter gjorts.

Elektronisk direktmarknadsföring

Vi behandlar dina personuppgifter för elektronisk direktmarknadsföring endast med ditt samtycke. Då kontaktar vi dig eventuellt per e-post för att marknadsföra exempelvis våra medelinsamlingskampanjer eller vår verksamhet. Vår elektroniska direktmarknadsföring innefattar också vårt nyhetsbrev som innehåller information om hur JNS:s projekt framskrider och andra aktuella frågor som vi tror att intresserar dig.

Också på basis av en ställningsfullmakt eller en tidigare kundrelation kan vi skicka elektronisk direktmarknadsföring. I detta fall är grunden för behandlingen ett berättigat intresse.

Dessutom kan dina personuppgifter, grundat på vårt berättigade intresse, användas för profilering, till exempel i marknadsföringssyfte. JNS fattar inga automatiserade beslut som kunde få rättsliga konsekvenser.

Du har rätt att när som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring och profilering med anknytning till direktmarknadsföring.

Dessutom använder vi på vår webbplats och i våra nyhetsbrev kakor och annan liknande teknik, för att säkerställa att vår webbplats fungerar korrekt och för att förbättra och utveckla användarupplevelsen samt för att rikta in relevant marknadsföring. Läs mer om de kakor vi använder, deras användningsändamål och lagringstider i vår Kakpolicy.

5. Vilka personuppgifter samlar vi in och var?

Vi samlar in följande personuppgifter i kund- och sponsorregistret:
– personens namn
– ålder/födelseår
– befattning och företag/organisation
– kontaktuppgifter som adress, e-postadress och telefonnummer
– start- och sluttidpunkt samt start- och slutsätt för relationen
– faktureringsinformation och utförda betalningar
– kundhistorik, anteckningar om kundrelationen och anteckningar från möten
– donationsinformation och information som behövs för att behandla testamentsdonationer
– skola och skolklass i samband med dagsverkesinsamlingar
– information om att tillhöra en distributionslista för olika nyhetsbrev
– iinformation som är nödvändig för att anordna och utveckla evenemang på adekvat sätt, såsom information om dieter eller födoämnesbegränsningar
– annan information som är nödvändig för tävlingen eller lotteriet såsom ett fotografi och namnet på fotografen som den som deltar i tävlingen eller lotteriet lämnat in till oss
– annan nödvändig information med anknytning till donation, kundrelation eller sponsorpartner.

I regel samlar vi in kund- och sponsorregisterinformation från dig själv, till exempel från webbformulär som du skickar till oss, per e-post eller telefon, genom sociala medietjänster, på basis av avtal, vid kundmöten, från evenemangsanmälningar, i samband med deltagande i tävlingar eller lotterier, från betalningsinformation eller i andra situationer där du lämnar ut dina uppgifter till oss.

Personuppgifter kan också samlas in från offentliga källor eller företag som tillhandahåller tjänster med uppdatering och inhämtande av personuppgifter. Dessa omfattar bland annat Posti Oy:s tjänst för uppdatering av kundregister, Suomen Asiakastieto Oy:s beslutsfattarregister och Profinders företags- och konsumentdataregister.

Vi samlar också in personuppgifter genom användning av kakor och annan liknande teknik på vår webbplats och i våra nyhetsbrev.

6. Utlämnas eller överförs dina uppgifter till tredje part?

I princip lämnar vi ut dina personuppgifter endast när det är nödvändigt för de ändamål som beskrivs ovan. JNS kan överföra dina personuppgifter till parter som på JNS:s vägnar deltar i produktion, utveckling eller underhåll av tjänster, kommunikation och marknadsföring, eller till andra samarbetspartner, och dessa parter kan behandla dina personuppgifter för de behandlingsändamål som beskrivs i denna Dataskyddsbeskrivning.

I kundservicen och marknadsföringen är våra partner bland annat Sanoma Media Finland Oy, Gainer Oy, Mixtra Oy, Face2face Finland Oy och Etätapaamisia Oy. Dessutom kan personuppgifter överföras till IT-tjänsteleverantörer, programadministratörer, bokföringsbyråer eller andra liknande underentreprenörer och tjänsteleverantörer. JNS ser till att nödvändiga avtal i enlighet med Dataskyddslagstiftningen tecknas för behandling av personuppgifter som utförs av dessa tredje parter.

Om du deltar i en minnes- eller jubileumsinsamling med en donation kommer vi att sända ditt namn till arrangören av den aktuella insamlingen. Dina personuppgifter kan dock lämnas ut till tredje parter, till exempel då lagstiftning eller myndighetsföreskrifter förutsätter det.

Observera att tredje parter via kakor och insticksprogram för sociala medier på vår webbplats kan hantera information som har samlats in via kakor.

JNS eller dess tjänsteleverantörer kan för behandling av personuppgifter eller genomförande av tjänster anlita företag som är belägna utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (”EES”). Personuppgifter överförs till länder utanför EU eller EES endast med stöd av en tillämplig överföringsgrund och i enlighet med kraven i Dataskyddslagstiftningen.

7. Gemensamma personuppgiftsansvariga

När JNS administrerar sidor på Facebook och Instagram är JNS och Meta Platforms Ireland Ltd. (“Facebook”) till tillämpliga delar gemensamma personuppgiftsansvariga i fråga om JNS:s Facebook- och Instagram-sidor. Dina personuppgifter används bland annat för att informera om JNS:s arbete, evenemang som anordnas av stiftelsen och användningen av donationer, för att genomföra tävlingar och lotterier, för att ta emot respons, för marknadsföring, för köp av reklam från Facebook och för mätning av reklamens genomslagskraft samt för bättre inriktning av informationen. Grunden för behandling av personuppgifter är ett berättigat intresse.

Genom sina Facebook- och Instagram-sidor samlar JNS in information om bland annat sidornas gilla-markeringar och andra reaktioner, kommentarer, besök och inläggens synlighet, samt personuppgifter som har lämnats i samband med tävlingar. JNS får från Facebook kännedom om en enskild användares namn, offentliga profilbild samt annan offentligt synlig information. Den registrerade kan också lämna andra personuppgifter i kommentarer på gemenskapssidor eller i meddelandetjänsten.

Till tillämpliga delar är vi tillsammans med Facebook också gemensamma personuppgiftsansvariga när det gäller Facebooks insticksprogram för sociala medier och kakor med anknytning till vissa av Facebooks reklamnätverk, som finns på vår webbplats. Du kan läsa mer om kakor och insticksprogram för sociala medier i vår Kakpolicy.

FI Facebooks dataskyddsbeskrivning kan du läsa mer om hur och på vilken rättslig grund Facebook för sin del behandlar dina uppgifter och hur du kan utöva dina rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen. Vi har med Facebook ingått ett avtal om förande av gemensamt register, som beskriver vårt och Facebooks ansvar för den insamlade informationen. Observera att om du vill utöva dina rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen med avseende på de uppgifter som Facebook behandlar, måste du kontakta Facebook.

Du kan begränsa behandlingen av dina personuppgifter genom att ta bort dig från sidans gilla-markeringar och/eller följare. Du kan också begära att du tas bort från en konversation i meddelandetjänsten. Du kan också låta bli att lämna ditt samtycke till icke-nödvändiga kakor när du kommer till vår webbplats eller återkalla ett givet samtycke.

8. Hur behandlas och skyddas dina personuppgifter?

JNS behandlar dina personuppgifter endast för de användningsändamål som beskrivs ovan, och för vilka uppgifterna har samlats in ursprungligen. Det är viktigt för oss att skydda dina personuppgifter och när vi behandlar dina personuppgifter iakttar vi de omsorgs- och skyddsskyldigheter som föreskrivs i Dataskyddslagstiftningen och i god dataförvaltningspraxis. Vi använder oss av ändamålsenliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna skyddas på ett adekvat sätt, till exempel mot obehörig eller olaglig hantering, samt för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig radering, utplånande eller skada. Personuppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi exempelvis med brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsområdet allmänt använda och accepterade tekniska metoder. Arbetsstationer och informationssystem är skyddade genom personliga användarnamn och lösenord. Dessutom använder vi oss av sessionsautentisering av arbetsstationer. Material som underhålls manuellt förvarar vi i lokaler dit obehöriga inte har tillträde. Endast specificerade anställda hos oss eller hos företag som arbetar på uppdrag av oss har tillgång till personuppgifterna i registret i den omfattning som deras arbetsuppgifter förutsätter. Våra anställda omfattas av tystnadsplikt.

9. Hur länge lagras dina personuppgifter?

I vår verksamhet följer vi lagstadgade lagringstider och lagrar dina personuppgifter endast så länge och i den utsträckning som krävs för att genomföra de användningsändamål för personuppgifter som anges i denna Dataskyddsbeskrivning (t.ex. löptiden för ett avtal).

10. Vilka rättigheter har du som registrerad?

Som registrerad har du följande rättigheter avseende dina personuppgifter som finns lagrade i kund- och sponsorregistret:

– Rätt till åtkomst och verifiering av dina uppgifter: Du har rätt att få bekräftelse från oss på att personuppgifter om dig behandlas eller inte behandlas, och om dessa personuppgifter behandlas, har du rätt till åtkomst till alla dina personuppgifter i kund- och sponsorregistret samt att kontrollera dina personuppgifter.
– Rätt till rättelse, radering och begränsning av behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att kräva att vi rättar felaktiga, onödiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter om dig utan onödigt dröjsmål. Du har rätt att be oss att radera personuppgifter om dig, om sådana personuppgifter inte längre behövs för de ändamål för vilka de ursprungligen samlades in eller behandlades, eller om du misstänker att personuppgifterna behandlas i strid med lag, eller om personuppgifterna måste raderas för att uppfylla en rättslig skyldighet (som tillämpas på den personuppgiftsansvarige). Du har också rätt att begära att behandlingen av dina uppgifter begränsas. Observera att radering eller begränsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjänstupplevelse försämras, att du inte längre kan vara månadsdonator eller att du inte längre får några nyhetsbrev från oss eller information om hur våra projekt framskrider.
– Rätt att invända mot behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter grundat på en specifik personlig situation när behandlingen baseras på JNS:s berättigade intresse. Ett undantag till detta är en situation där JNS kan påvisa att det finns en ansenligt viktig och motiverad orsak till behandlingen som går före den registrerades intresse, eller om behandlingen är nödvändig för att utarbeta, framföra eller försvara ett rättsligt anspråk. Du har dock alltid rätt att utan några motiveringar motsätta dig en behandling av dina personuppgifter i direktmarknadsföringssyfte. Observera att radering eller begränsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjänstupplevelse försämras, att du inte längre kan vara månadsdonator eller att du inte längre får några nyhetsbrev från oss eller information om hur våra projekt framskrider.
– Rätt att överföra uppgifter från ett system till ett annat: Du har rätt att överföra personuppgifter, som du har lämnat till JNS, till en annan personuppgiftsansvarig. Överföringsrätten gäller personuppgifter som behandlas automatiskt och vars behandling baseras på ditt samtycke eller på ett avtal i vilket du är en part. JNS levererar informationen till dig i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format samt direkt till den andra personuppgiftsansvariga, om det är tekniskt möjligt.
– Rätt att återkalla samtycke: I situationer där dina personuppgifter behandlas på grundval av ditt samtycke har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke till den ifrågavarande behandlingen genom att kontakta oss.

Om du vill utöva dina rättigheter som beskrivs ovan, få ytterligare information om behandlingen av dina personuppgifter eller har några kommentarer om behandlingen av dem, kan du när som helst kontakta oss via e-post till rekisteri(a)jnfoundation.fi.

11. Klagomål till tillsynsmyndigheten

JNS:s mål är att alltid lösa tvister om behandlingen av dina personuppgifter direkt med dig. Om du anser att JNS enligt din åsikt inte har behandlat personuppgifter i enlighet med tillämplig Dataskyddslagstiftning har du rätt att lämna in ett klagomål till den behöriga tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens kontaktinformation är följande:

Dataskyddsombudsmannens byrå
PL 800
00531 HELSINGFORS
Besöksadress: Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors
e-post: tietosuoja@om.fi
växel: 029 56 66700
www.tietosuoja.fi.

12. Förändring av dataskyddsbeskrivningen

Vi strävar ständigt efter att utveckla våra tjänster och vår praxis gällande integritetsskyddet, och förbehåller oss därför rätt att ändra denna Dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrättar om på denna sida. Ändringarna kan också grunda sig på ändringar i lagstiftningen. Vi rekommenderar att du läser dataskyddsbeskrivningen regelbundet.

Följande uppdateringar har gjorts i dataskyddsbeskrivningen:

– Uppdatering 30.11.2021. Syftena med behandlingen av personuppgifter preciserades och förtydligades, och tillägg gjordes om att vi eventuellt också samlar in personuppgifter från offentliga källor.
– Uppdatering 31.1.2023. I beskrivningen gjordes ett tillägg om att personuppgifter också kan samlas in från företag som tillhandahåller tjänster med uppdatering och inhämtande av personuppgifter.
– Uppdatering 10.5.2023. Dataskyddsbeskrivningarna för kund- och sponsorregistren samt lotteri- och tävlingsregistren sammanslogs, och namnet på dokumentet byttes till Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminen Stiftelses kund- och sponsorregister. Det specificerades från vilka offentliga datakällor personuppgifter hämtas samt till vilka av våra partner som verkar inom kundservicen och marknadsföringen personuppgifter kan lämnas ut.
– Uppdatering 14.8.2024. Preciserat att personuppgifter kan kombineras eller matchas med andra datahelheter för marknadsföringsändamål.
– Uppdatering 28.11.2025. Avsnitt 6 i dataskyddsbeskrivningen har uppdaterats med information om partners inom kundservice och marknadsföring.

Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses intressentgruppsregister

Denna dataskyddsbeskrivning (”Dataskyddsbeskrivning”) avseende intressentgruppsregistret för John Nurminens Stiftelse sr (nedan ‘JNS’ eller ‘vi’) har upprättats 29.5.2018 och senast uppdaterats 19.9.2025.En närmare beskrivning av uppdateringarna finns i punkt 12. Ändringar i dataskyddsbeskrivningen.

I denna Dataskyddsbeskrivning redogör vi mer i detalj för hur JNS samlar in och behandlar personuppgifter för personer som tillhör våra olika intressentgrupper. I denna Dataskyddsbeskrivning hittar du också mer information om dina rättigheter med anknytning till behandlingen av dina personuppgifter.

John Nurminen respekterar din integritet och har förbundit sig att behandla dina personuppgifter på ett adekvat sätt i enlighet med denna Dataskyddsbeskrivning samt Europeiska unionens (”EU”) allmänna dataskyddsförordning (2016/679) och annan tillämplig lagstiftning (tillsammans ”Dataskyddslagstiftning”).

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
info(a)jnfoundation.fi

2. Kontaktperson som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen och dataskyddsombud

Anni Kujala
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 6740

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelses intressentgruppsregister

4. Syfte och rättslig grund för behandling av dina personuppgifter

Vi använder personuppgifter för att sköta om och utveckla kommunikationen samt samarbetsrelationerna med våra projektpartner, ministerier, myndigheter och kontaktpersoner hos våra tjänsteleverantörer, medierepresentanter, partner för Östersjödagen samt med medlemmar i de styrgrupper som har förordnats till våra projekt. Vi behandlar personuppgifter också för att kunna göra de anmälningar till öppenhetsregistret som lagen kräver, samt för att dokumentera stiftelsens historia och verksamhet i arkiveringssyfte. När det gäller verk som stiftelsen publicerar behandlas personuppgifter i enlighet med en lagstadgad skyldighet att skydda rättigheterna till verken. Vi behandlar även personuppgifter för att kunna göra de lagstadgade anmälningarna till öppenhetsregistret och för att dokumentera stiftelsens verksamhet historiskt.

Dessutom kan JNS vända sig till anställda i potentiella partnerföretag i vilkas arbetsuppgifter det ingår exempelvis intressentgruppssamarbete, sponsring eller ansvarsfrågor för att värva nya partnerföretag. Från de registrerade samlar vi enbart in personuppgifter som är nödvändiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Dina personuppgifter behandlas för följande syften:

– Kommunicera om projekt som pågår hos JNS
– Informera om verksamheten hos JNS
– Distribuera pressmeddelanden och leverera medieinbjudningar
– Sammankalla styrgruppsmöten
– Bjuda in till möten och evenemang hos JNS
– Annan hantering av samarbets- och intressentgruppsrelationer
– Hantera evenemang, åtgärder och andra kontakter under Östersjödagen
– Kontakta nya samarbetspartner och potentiella partnerföretag.
– Påverkansverksamhet för att skydda Östersjön
– Historisk arkivering av stiftelsens verksamhet
– Upphovsrättsskydd

För intressentgruppernas del är grunden för behandlingen av personuppgifter verkställande av avtal och berättigat intresse från JNS sida. När det gäller historisk arkivering är grunden för behandlingen av personuppgifter den personuppgiftsansvariges berättigade intresse. När det gäller påverkansverksamhet och skydd av upphovsrätter är grunden för behandlingen en lagstadgad skyldighet. JNS fattar inga automatiserade beslut som kunde få rättsliga konsekvenser.

Dessutom kan vi för direktmarknadsföringsändamål behandla personuppgifter för personer som arbetar för organisationer som tillhör våra intressentgrupper. Som huvudregel inkluderar vår direktmarknadsföring vårt nyhetsbrev som skickas elektroniskt eller via post, med information om hur projekt hos JNS framskrider samt andra aktuella frågor som vi tror är av intresse för våra intressentgrupper och de människor som arbetar åt dem. Stiftelsens nyhetsbrev skickas endast till de personer som uttryckligen har prenumererat på det. Grunden för behandling av personuppgifter är samtycke. Du har rätt att när som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring.

Dessutom använder vi på vår webbplats och i våra nyhetsbrev kakor och annan liknande teknik, för att säkerställa att vår webbplats fungerar korrekt och för att förbättra och utveckla användarupplevelsen samt för att rikta relevant marknadsföring. Läs mer om de kakor vi använder, deras användningsändamål och lagringstider i vår Kakpolicy.

5. Vilka personuppgifter samlar vi in och var?

Vi samlar bl.a. in följande personuppgifter till intressentgruppsregistret:

– personens namn
– befattning och företag/organisation
– kontaktinformation (såsom adress, e-postadress och telefonnummer)
– information om samtycke till eller förbud mot direktmarknadsföring
– information om att tillhöra en distributionslista för olika nyhetsbrev
– start- och sluttidpunkt samt start- och slutsätt för relationen
– anteckningar om intressentgruppsrelationen och anteckningar från möten
– annan eventuellt nödvändig information med anknytning till samarbete
– annan information som är nödvändig för att anordna och utveckla evenemang på adekvat sätt, såsom information om kost eller livsmedelsbegränsningar.

Vi samlar in information till intressentgruppsregistret huvudsakligen från dig själv, till exempel från webbformulär som du skickar till oss, via e-post, telefon, sociala medietjänster, avtal, möten och andra situationer där personer som tillhör våra intressentgrupper lämnar ut sin information. Dessutom kan vi också samla in personuppgifter från offentliga källor samt för icke-kommersiella ändamål från tredje parter, till exempel baserat på rekommendationer.

Vi samlar också in personuppgifter genom användning av kakor och annan liknande teknik på vår webbplats och i våra nyhetsbrev.

6. Utlämnas eller överförs dina uppgifter till tredje parter?

I princip lämnar vi ut dina personuppgifter endast när det är nödvändigt för genomförande av de användningsändamål som beskrivs ovan.

JNS kan överföra dina personuppgifter till parter som på JNS:s vägnar deltar i produktion, utveckling eller underhåll av tjänster och kommunikation eller till andra samarbetspartner, och dessa parter kan behandla dina personuppgifter för de behandlingsändamål som beskrivs i denna Dataskyddsbeskrivning. Dessutom kan personuppgifter överföras till IT-underentreprenörer eller andra motsvarande underentreprenörer och tjänsteleverantörer. JNS sköter om att nödvändiga avtal i enlighet med Dataskyddslagstiftningen tecknas för behandling av personuppgifter som utförs av sådana tredje parter.

Dina personuppgifter lämnas i princip inte ut till tredje parter utan att du har lämnat ditt samtycke till utlämnandet av dina uppgifter. Dina personuppgifter kan dock lämnas ut till tredje parter även utan ditt samtycke, till exempel då lagstiftning eller myndighetsföreskrift förutsätter detta. Till exempel lämnas uppgifter om påverkansverksamhet ut till Statens revisionsverk, som enligt lag har rätt att få information om påverkansverksamheten.

Dessutom kan vi, om till exempel Europeiska unionen kräver det, lämna ut deltagarlistor för evenemang kopplade till projektet till den part som finansierar projektet, så att finansiären kan kontrollera att projektets mål uppfylls och fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

Observera att tredje parter via kakor och insticksprogram för sociala medier på vår webbplats kan hantera information som har samlats in via kakor.

JNS eller dess tjänsteleverantörer kan för behandling av personuppgifter eller genomförande av tjänster anlita företag som är belägna utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (”EES”). Personuppgifter överförs till länder utanför EU eller EES endast med stöd av en tillämplig överföringsgrund och i enlighet med kraven i Dataskyddslagstiftningen.

7. Gemensamma personuppgiftsansvariga

När JNS underhåller sidor på Facebook och Instagram är JNS och Facebook Ireland Ltd. (”Facebook”) till tillämpliga delar gemensamt personuppgiftsansvariga för JNS Facebook- och Instagram-sidor. Dina personuppgifter används bland annat för att berätta om JNS arbete, om evenemang som anordnas av JNS och om användning av donationer, för att genomföra tävlingar och lotterier, för att ta emot respons, för marknadsföring, för köp av annonser från Facebook och för mätning av funktionaliteten hos annonser samt för bättre inriktning av information. Grunden för behandling av personuppgifter är ett berättigat intresse. När tävlingar anordnas behandlas uppgifterna i enlighet med en separat dataskyddsbeskrivning som meddelas i samband med tävlingen.

Genom sina Facebook- och Instagram-sidor samlar JNS in information bl.a. om sidornas gilla-markeringar och andra reaktioner, kommentarer, besök och synlighet hos inlägg, samt personuppgifter som har lämnats i samband med tävlingar. JNS får från Facebook kännedom om en enskild användares namn, offentliga profilbild samt annan offentligt synlig information. Den registrerade kan också lämna andra personuppgifter i kommentarer på gemenskapssidor eller i meddelandetjänsten. Utan den registrerades samtycke och informering kombineras uppgifterna inte med uppgifter i andra personregister.

Till tillämpliga delar är vi tillsammans med Facebook också gemensamt personuppgiftsansvariga när det gäller Facebooks insticksprogram för sociala medier och kakor med anknytning till vissa av Facebooks reklamnätverk, som finns på vår webbplats. Du kan läsa mer om kakor och insticksprogram för sociala medier i vår Kakpolicy.

I Facebooks dataskyddsbeskrivning kan du läsa mer om hur och på vilken rättslig grund Facebook för sin del behandlar dina uppgifter och hur du kan utöva dina rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen. Vi har med Facebook ingått ett avtal om förande av gemensamt register, som beskriver vårt och Facebooks ansvar för den insamlade informationen. Observera att om du vill utöva dina rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen med avseende på de uppgifter som Facebook behandlar, måste du kontakta Facebook. Du kan begränsa behandlingen av dina personuppgifter genom att ta bort dig från sidans gilla-markeringar och/eller följare. Du kan också begära att du tas bort från en konversation i meddelandetjänsten. Du kan också låta bli att lämna ditt samtycke till icke-nödvändiga kakor när du kommer till vår webbplats eller återkalla ett givet samtycke.

8. Hur behandlas och skyddas dina personuppgifter?

JNS behandlar dina personuppgifter endast för de användningsändamål som beskrivs ovan, och för vilka uppgifterna har samlats in ursprungligen. Det är viktigt för oss att skydda dina personuppgifter och när vi behandlar dina personuppgifter iakttar vi de omsorgs- och skyddsskyldigheter som föreskrivs i Dataskyddslagstiftningen och i god dataförvaltningspraxis. Vi använder oss av ändamålsenliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna skyddas på ett adekvat sätt, till exempel mot obehörig eller olaglig hantering, samt för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig radering, utplånande eller skada. Personuppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi exempelvis med brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsområdet allmänt använda och accepterade tekniska metoder. Arbetsstationer och informationssystem är skyddade genom personliga användarnamn och lösenord. Dessutom använder vi oss av sessionsautentisering av arbetsstationer. Material som underhålls manuellt förvarar vi i lokaler dit obehöriga inte har tillträde. Endast specificerade anställda hos oss eller hos företag som arbetar på uppdrag av oss har tillgång till personuppgifterna i registret i den omfattning som deras arbetsuppgifter förutsätter.

9. Hur länge lagras dina personuppgifter?

I vår verksamhet följer vi lagstadgade lagringstider och lagrar dina personuppgifter endast så länge och i den utsträckning som krävs för att genomföra de användningsändamål för personuppgifter som anges i denna Dataskyddsbeskrivning (t.ex. löptiden för ett avtal).

10. Vilka rättigheter har du som registrerad?

Som registrerad har du följande rättigheter avseende dina personuppgifter som finns lagrade i intressentgruppsregistret:

– Rätt till åtkomst och verifiering av dina uppgifter: Du har rätt att få bekräftelse från oss på att personuppgifter om dig behandlas eller inte behandlas, och om dessa personuppgifter behandlas, har du rätt till åtkomst till alla dina personuppgifter i intressentgruppsregistret samt att kontrollera dina personuppgifter.
– Rätt till rättelse, radering och begränsning av behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att kräva att vi rättar felaktiga, onödiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter om dig utan onödigt dröjsmål. Du har rätt att be oss att radera personuppgifter om dig, om sådana personuppgifter inte längre behövs för de ändamål för vilka de ursprungligen samlades in eller behandlades, eller om du misstänker att personuppgifterna behandlas i strid med lag, eller om personuppgifterna måste raderas för att uppfylla en rättslig skyldighet (som tillämpas på den personuppgiftsansvarige). Du har också rätt att begära att behandlingen av dina uppgifter begränsas. Observera att radering eller begränsning av behandlingen av dina personuppgifter exempelvis kan leda till att du inte längre får nyhetsbrev eller inbjudningar till våra evenemang.
– Rätt att invända mot behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter grundat på en specifik personlig situation när behandlingen baseras på JNS:s berättigade intresse. Ett undantag till detta är en situation där JNS kan påvisa att det finns en ansenligt viktig och motiverad orsak till behandlingen som går före den registrerades intresse, eller om behandlingen är nödvändig för att utarbeta, framföra eller försvara ett rättsligt anspråk. Du har dock alltid rätt att utan några motiveringar motsätta dig en behandling av dina personuppgifter i direktmarknadsföringssyfte. Observera att din begäran om att neka behandling av dina personuppgifter exempelvis kan leda till att du inte längre får nyhetsbrev eller inbjudningar till våra evenemang.
– Rätt att överföra information från ett system till ett annat: Du har rätt att överföra personuppgifter, som du har lämnat till JNS, till en annan personuppgiftsansvarig. Överföringsrätten gäller personuppgifter som behandlas automatiskt och vars behandling baseras på ditt samtycke eller på ett avtal i vilket du är en part. JNS levererar informationen till dig i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format samt direkt till den andra personuppgiftsansvariga, om det är tekniskt möjligt.
– Rätt att återkalla samtycke: I situationer där dina personuppgifter behandlas på grundval av ditt samtycke har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke till den ifrågavarande behandlingen genom att kontakta oss.

Om du vill utöva dina rättigheter som beskrivs ovan, få ytterligare information om behandlingen av dina personuppgifter eller har några kommentarer om behandlingen av dem, kan du när som helst kontakta oss via e-post till rekisteri(a)jnfoundation.fi.

11. Klagomål till tillsynsmyndigheten

JNS:s mål är att alltid lösa tvister om behandlingen av dina personuppgifter direkt med dig. Om du anser att JNS enligt din åsikt inte har behandlat personuppgifter i enlighet med tillämplig Dataskyddslagstiftning har du rätt att lämna in ett klagomål till den behöriga tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens kontaktinformation är följande:

Dataskyddsombudsmannens byrå
PB 800
00531 HELSINGFORS
Besöksadress: Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors
E-post: tietosuoja@om.fi
Växel: 029 56 66700
www.tietosuoja.fi

12. Förändring av dataskyddsbeskrivningen

Vi strävar ständigt efter att utveckla våra tjänster och vår praxis gällande integritetsskyddet, och förbehåller oss därför rätt att ändra denna Dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrättar om på denna sida. Ändringar kan också grunda sig på att lagstiftningen har förändrats. Vi rekommenderar att du regelbundet bekantar dig med innehållet i Dataskyddsbeskrivningen.

Följande uppdateringar har gjorts i dataskyddsbeskrivningen:
– Uppdatering 19.9.2025. Lades till som grunder för behandlingen av personuppgifter: lagstadgade anmälningar till öppenhetsregistret, skydd av upphovsrätter samt historisk arkivering av stiftelsens verksamhet.

John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister

Denna dataskyddsbeskrivning (”Dataskyddsbeskrivning”) avseende rekryterings- och manuskriptregistret för John Nurminens Stiftelse sr (nedan ’JNS’) har upprättats 25.5.2018 och uppdaterats 19.9.2025 En närmare beskrivning av uppdateringarna finns i punkt 12. Ändringar i dataskyddsbeskrivningen.

I denna Dataskyddsbeskrivning redogör vi närmare för hur JNS samlar in och behandlar personuppgifter om arbetssökande samt om personer som lämnar in manuskript för publicering. I denna Dataskyddsbeskrivning hittar du också mer information om dina rättigheter med anknytning till behandlingen av dina personuppgifter.

JNS respekterar din integritet och har förbundit sig att behandla dina personuppgifter på ett adekvat sätt i enlighet med denna Dataskyddsbeskrivning samt Europeiska unionens (”EU”) allmänna dataskyddsförordning (2016/679) och annan tillämplig lagstiftning (tillsammans ”Dataskyddslagstiftning”).

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi

2. Kontaktperson som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen

Anni Kujala
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 674

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister

4. Syfte och rättslig grund för behandling av dina personuppgifter

Vi använder personuppgifter för att administrera rekryteringsprocessen när den registrerade ansöker om en anställning eller praktikplats hos John Nurminens Stiftelse eller erbjuder en bok för att förläggas.

Vid en arbetssökandesituation är syftet med behandlingen av dina personuppgifter att
– behandla ansökningar
– genomföra och administrera rekryteringsåtgärder
– bedöma den arbetssökandes lämplighet
– hålla kontakt i frågor som rör rekrytering och ansökningsprocessen.

När det gäller erbjudande av manuskript är syftet med behandlingen av dina personuppgifter att
– bedöma och administrera bokprojektet
– bedöma manuskriptet
– hålla kontakt i frågor som rör projektet.
– säkerställa användningen av manuskriptet och tillhörande publicerat material på ett sätt som respekterar upphovsrätten och följer gällande lagstiftning.

Grunden för behandlingen av personuppgifter är JNS berättigade intresse och, när det gäller upphovsrätt, en lagstadgad skyldighet.

5. Vilka personuppgifter samlar vi in och var?

Vi samlar in bl.a. följande personuppgifter till rekryterings- och manuskriptregistret:

– personens namn
– befattning och företag/organisation
– kontaktinformation (såsom adress, e-postadress och telefonnummer)
– övriga uppgifter som uppgifter om utbildning (t.ex. namn på examen, läroanstalt), uppgifter om arbetserfarenhet (t.ex. arbetsgivare, titel, längden på anställning), språkkunskaper, eventuella uppgifter i anslutning till lämplighetsbedömningar, den arbetsplats som söks och övriga uppgifter som arbetstagaren själv har uppgett i ansökan.
– Övriga uppgifter som rör bedömningen av manuskriptet och bokprojektet, såsom utbildningsuppgifter, tidigare publicerade verk, manuskriptet till boken.

Vi samlar i huvudsak in uppgifterna till rekryterings- och manuskriptregistret direkt från dig, till exempel genom den ansökan du skickar till oss, via e-post, per telefon, i intervjuer eller i andra situationer där du lämnar dina uppgifter till oss. Vid rekrytering kan vi även samla in uppgifter från en extern aktör som utför lämplighetsbedömningar. I dessa fall har vi som utgångspunkt att be om din tillåtelse för insamling av uppgifter.

6. Utlämnas eller överförs dina uppgifter till tredje parter?

I princip lämnar vi ut dina personuppgifter endast när det är nödvändigt för genomförande av de användningsändamål som beskrivs ovan. JNS kan överföra dina personuppgifter till sina samarbetspartner som handlar på JNS vägnar, såsom aktörer som utför lämplighetsbedömningar och dessa partner kan behandla dina personuppgifter för de ändamål som beskrivs i denna Dataskyddsbeskrivning.

Dessutom kan personuppgifter överföras till IT-tjänsteleverantörer, programvaruunderhållare eller andra liknande underentreprenörer och tjänsteleverantörer. JNS ser till att nödvändiga avtal i enlighet med Dataskyddslagstiftningen tecknas för behandling av personuppgifter som utförs av dessa tredje parter.

Dina personuppgifter lämnas i princip inte ut till tredje parter utan att du har lämnat ditt samtycke till utlämnandet av dina uppgifter. Dina personuppgifter kan dock lämnas ut till tredje parter även utan ditt samtycke, till exempel då lagstiftning eller myndighetsföreskrift förutsätter detta.

Observera att tredje parter via kakor och insticksprogram för sociala medier på vår webbplats kan hantera information som har samlats in via kakor.

JNS eller dess tjänsteleverantörer kan för behandling av personuppgifter eller genomförande av tjänster anlita företag som är belägna utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (”EES”). Personuppgifter överförs till länder utanför EU eller EES endast med stöd av en tillämplig överföringsgrund och i enlighet med kraven i Dataskyddslagstiftningen.

7. Hur behandlas och skyddas dina personuppgifter?

JNS behandlar dina personuppgifter endast för de användningsändamål som beskrivs ovan, och för vilka uppgifterna har samlats in ursprungligen. Det är viktigt för oss att skydda dina personuppgifter och när vi behandlar dina personuppgifter iakttar vi de omsorgs- och skyddsskyldigheter som föreskrivs i Dataskyddslagstiftningen och i god dataförvaltningspraxis. Vi använder oss av ändamålsenliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna skyddas på ett adekvat sätt, till exempel mot obehörig eller olaglig hantering, samt för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig radering, utplånande eller skada. Personuppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi exempelvis med brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsområdet allmänt använda och accepterade tekniska metoder. Arbetsstationer och informationssystem är skyddade genom personliga användarnamn och lösenord. Dessutom använder vi oss av sessionsautentisering av arbetsstationer. Material som underhålls manuellt förvarar vi i lokaler dit obehöriga inte har tillträde. Endast specificerade anställda hos oss eller hos företag som arbetar på uppdrag av oss har tillgång till personuppgifterna i registret i den omfattning som deras arbetsuppgifter förutsätter. Våra anställda omfattas av tystnadsplikt.

8. Hur länge lagras dina personuppgifter?

Vi förvarar dina personuppgifter endast så länge och i den utsträckning som det är nödvändigt för att uppfylla de ändamål för behandlingen av personuppgifter som anges i denna Dataskyddsbeskrivning. Vi sparar arbetsansökningar i högst 12 månader. Personuppgifter från dem som har skickat in manuskript sparas i högst 12 månader efter publiceringsbeslutet. I fråga om publicerade verk sparas personuppgifter i enlighet med upphovsrättslagen så länge lagen kräver skydd av verkens rättigheter.

9. Vilka rättigheter har du som registrerad?

Som registrerad har du följande rättigheter avseende dina personuppgifter som finns lagrade i kund- och sponsorregistret:

– Rätt till åtkomst och verifiering av dina uppgifter: Du har rätt att få bekräftelse från oss på att personuppgifter om dig behandlas eller inte behandlas, och om dessa personuppgifter behandlas, har du rätt till åtkomst till alla dina personuppgifter i kund- och sponsorregistret samt att kontrollera dina personuppgifter.
– Rätt till rättelse, radering och begränsning av behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att kräva att vi rättar felaktiga, onödiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter om dig utan onödigt dröjsmål. Du har rätt att be oss att radera personuppgifter om dig, om sådana personuppgifter inte längre behövs för de ändamål för vilka de ursprungligen samlades in eller behandlades, eller om du misstänker att personuppgifterna behandlas i strid med lag, eller om personuppgifterna måste raderas för att uppfylla en rättslig skyldighet (som tillämpas på den personuppgiftsansvarige). Du har också rätt att begära att behandlingen av dina uppgifter begränsas. Observera att radering eller begränsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjänstupplevelse försämras, att du inte längre kan vara månadsdonator eller att du inte längre får några nyhetsbrev från oss eller information om hur våra projekt framskrider.
– Rätt att invända mot behandlingen av dina uppgifter: Du har rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter grundat på en specifik personlig situation när behandlingen baseras på JNS berättigade intresse. Ett undantag till detta är en situation där JNS kan påvisa att det finns en ansenligt viktig och motiverad orsak till behandlingen som går före den registrerades intresse, eller om behandlingen är nödvändig för att utarbeta, framföra eller försvara ett rättsligt anspråk. Du har dock alltid rätt att utan några motiveringar motsätta dig en behandling av dina personuppgifter i direktmarknadsföringssyfte. Observera att radering eller begränsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjänstupplevelse försämras, att du inte längre kan vara månadsdonator eller att du inte längre får några nyhetsbrev från oss eller information om hur våra projekt framskrider.
– Rätt att överföra uppgifter från ett system till ett annat: DU har rätt att överföra personuppgifter, som du har lämnat till JNS, till en annan personuppgiftsansvarig. Överföringsrätten gäller personuppgifter som behandlas automatiskt och vars behandling baseras på ditt samtycke eller på ett avtal i vilket du är en part. JNS levererar informationen till dig i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format samt direkt till den andra personuppgiftsansvariga, om det är tekniskt möjligt.
– Rätt att återkalla samtycke: I situationer där dina personuppgifter behandlas på grundval av ditt samtycke har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke till den ifrågavarande behandlingen genom att kontakta oss.

Om du vill utöva dina rättigheter som beskrivs ovan, få ytterligare information om behandlingen av dina personuppgifter eller har några kommentarer om behandlingen av dem, kan du när som helst kontakta oss via e-post till rekisteri(a)jnfoundation.fi.

10. Klagomål till tillsynsmyndigheten

JNS mål är att alltid lösa tvister om behandlingen av dina personuppgifter direkt med dig. Om du anser att JNS enligt din åsikt inte har behandlat personuppgifter i enlighet med tillämplig Dataskyddslagstiftning har du rätt att lämna in ett klagomål till den behöriga tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens kontaktinformation är följande:

Dataombudsmannens byrå
PB 800
00531 HELSINGFORS
besöksadress: Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors
e-post: tietosuoja@om.fi
växel: 029 56 66700
www.tietosuoja.fi

K

11. Förändring av dataskyddsbeskrivningen

Vi strävar ständigt efter att utveckla våra tjänster och vår praxis gällande integritetsskyddet, och förbehåller oss därför rätt att ändra denna Dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrättar om på denna sida. Ändringar kan också grunda sig på att lagstiftningen har förändrats. Vi rekommenderar att du läser dataskyddsbeskrivningen regelbundet.

Följande uppdateringar har gjorts i dataskyddsbeskrivningen:
– Uppdatering 19.9.2025. Vi preciserade lagringstiderna för personuppgifter och lade till en hänvisning om att behandlingen av personuppgifter relaterade till upphovsrätter är baserad på en lagstadgad skyldighet.

John Nurminens Stiftelsens cookiepolicy

Denna cookiepolicy för John Nurminens Stiftelse sr och dess dotterbolag Baltic Sea Services Ab (nedan “JNS” eller “vi”) upprättades 4.12.2020 och uppdaterades senast 5.3.2024. Policyn beskriver de cookies och liknande tekniker vi använder på våra webbplatser johnnurmisensaatio.fi, puhdasmeri.fi, itameripaiva.fi, oursea.fi, seabasedmeasures.eu, sustainablebiogas.eu, nutritradebaltic.eu och kauppa.johnnurmisensaatio.fi (nedan tillsammans kallade “webbplatser”). Policyn innehåller den information du behöver för att kunna välja om du vill att cookies ska sparas på din enhet. Vi använder cookies på våra webbplatser för att förbättra och utveckla användarupplevelsen och för att rikta relevant marknadsföring till besökare på webbplatserna.

Cookiepolicyn utgör en integrerad del av vår dataskyddsbeskrivning. Om du vill kan du läsa mer om bland annat dina rättigheter enligt lag i vår dataskyddsbeskrivning, som du hittar här.

1. Vad är cookies?

Cookies är små textfiler som en webbläsare sparar på din dator, mobila enhet eller annan enhet när du besöker webbplatser. I enlighet med dataskyddslagstiftningen får cookies endast sparas på din enhet med ditt samtycke, om det inte gäller nödvändiga cookies som specificeras nedan.

2. Vilken typ av cookies används på JNS:s webbplatser och i vilket syfte används de?

Vi använder cookies på JNS webbplatser för olika ändamål. Information om användningsändamålen för olika cookiegrupper, och detaljerad information om cookies och syftet med var och en av dem, finns i vår cookiebanner. I den mån cookies inte är nödvändiga för webbplatsens funktion eller för tillhandahållandet av en annan tjänst, behandlar vi cookies endast med stöd av ditt samtycke för dem.

Permanenta cookies och sessionscookies

JNS:s webbplatser använder permanenta cookies och sessionscookies. En permanent cookie har en förutbestämd livslängd och finns kvar på din enhet även efter att du stängt webbläsaren, tills livslängden löper ut (eller tills du raderar cookies). En sessionscookie försvinner däremot när du stänger webbläsaren efter en session.

Nödvändiga och icke-nödvändiga cookies

Cookies på våra webbplatser kan delas in i nödvändiga och icke-nödvändiga/marknadsföringscookies.

– Nödvändiga cookies: På JNS:s webbplatser finns cookies som är nödvändiga för att webbplatserna ska fungera korrekt. Cookies på våra webbplatser används till exempel för att hantera varukorgen och komma ihåg valet av språk. Om du inte godkänner nödvändiga cookies, kommer du inte att kunna använda alla funktioner på webbplatserna.

– Icke-nödvändiga/marknadsföringscookies: JNS:s webbplatser använder också icke-nödvändiga cookies, såsom marknadsförings- och analyscookies. Syftet med dessa cookies är till exempel att mäta användningen av våra webbplatser, förbättra användarupplevelsen och att rikta marknadsföring.

Första- och tredjepartscookies

JNS:s webbplatser använder första- och tredjepartscookies.

– Förstapartscookies: Förstapartscookies är cookies som sparas på din enhet av den webbplats du besöker.

– Tredjepartscookies JNS:s webbplatser använder tredjepartscookies, som är cookies som installeras av en tredje part. Tredjepartscookies används exempelvis i samband med analys och marknadsföring.

3. Cookies

Via länken “Visa leverantörsinformation” i vår cookiebanner får du aktuell information om de cookies som används av webbplatsen. Via bannern får du information om huruvida en cookie samlar in information för första (JNS) eller tredje parts ändamål (“Typ” och “Värd”), hur länge cookies samlar in information på din enhet (“Varaktighet”), vilken identifierad kategori av cookies den enligt sitt ändamål tillhör (“Kategori”) och en kort beskrivning av cookies (“Beskrivning”).

Vänligen observera att information som samlas in med hjälp av icke-nödvändiga cookies kan överföras till våra tjänsteleverantörer, såsom webbplatsleverantörer, för att utveckla vår verksamhet och förbättra användarupplevelsen enligt beskrivningen i cookiebannern.

4. Tredjepartscookies, insticksprogram för sociala medier och pixeltaggar

På JNS:s webbplatser använder vi även cookies som inte hanteras av JNS själv (tredjepartscookies) samt annan teknik som samlar in information om dig på ett liknande sätt som cookies. Samma principer tillämpas på pixeltaggar som på cookies, de används med andra ord endast med ditt samtycke (med undantag för nödvändiga) och i enlighet med dina val. Det som på andra ställen i denna policy sägs om cookies gäller även, i tillämpliga delar, för pixeltaggar och annan teknik.

Tredjepartscookies

När det gäller de tredjepartscookies som används på våra webbplatser bör du kontrollera denna tredje parts dataskydds- och cookiepolicy för att se hur denna tredje part använder cookies. Du kan till exempel läsa:

– Googles dataskyddsbeskrivning här. Dessutom hittar du mer information om Google Analytics på Google Analytics webbplats. Du kan blockera tjänsten Google Analytics genom att installera följande tilläggsprogram i din webbläsare: Google Analytics opt-out add-on.

– Facebooks dataskyddspolicy här.
– Vimeos dataskyddsbeskrivning här.
– Hotjars dataskyddsbeskrivning här
– Appnexus dataskyddsbeskrivning här.
– Sanomas dataskyddsbeskrivning här.

Insticksprogram för sociala medier

Våra webbplatser kan även innehålla så kallade insticksprogram för sociala medier (social media plugin). Syftet med dessa insticksprogram är att göra det möjligt för besökare att till exempel dela innehåll från våra webbplatser på sina konton på sociala medier. Observera att om du till exempel delar innehåll från våra webbplatser kan en tredje part, såsom Facebook, få teknisk information om din webbläsare, din IP-adress och de sidor du besöker.

På de tjänster som insticksprogrammens tjänsteleverantörer tillhandahåller tillämpas dessa tjänsteleverantörers dataskyddspolicy, användarvillkor och andra villkor. På följande länkar hittar du dataskyddsbeskrivningarna för de tjänster som insticksprogrammen på våra webbplatser tillhandahåller:

Facebook
Twitter
Linkedin
Youtube

Pixeltaggar

JNS kan dessutom använda annan teknik som utför liknande funktioner som cookies, till exempel olika pixeltaggar. En pixeltagg kan till exempel vara en osynlig bildfil, stor som en enskild pixel, som kan placeras på en webbplats eller i ett e-postmeddelande.

Till exempel sändningssystemet för vårt elektroniska nyhetsbrev utnyttjar pixeltaggar. En pixeltagg ger oss information om huruvida du har öppnat nyhetsbrevet vi skickat, vilka nyheter i nyhetsbrevet du har öppnat, antalet gånger nyhetsbrevet har öppnats, din IP-adress och tidpunkten då du öppnade meddelandet med nyhetsbrevet eller en nyhet. Vi använder denna information i marknadsföringssyfte, för att utveckla innehållet i nyhetsbrevet och för att bättre nå dem som är intresserade av vår verksamhet. Att prenumerera på ett nyhetsbrev är frivilligt och du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Observera att information som samlas in via tredjepartscookies, insticksprogram för sociala medier och pixeltaggar kan göras tillgänglig för tredje part och skickas till och lagras på servrar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, till exempel i USA.

5. Ändra inställningar för cookies

Du kan ge ditt samtycke till hanteringen av cookies och när som helst återkalla ditt samtycke via cookiebannern. Du kan också påverka hanteringen av cookies med en lämplig webbläsare och i inställningarna för den.

I de flesta webbläsare kan du också hantera cookies med hjälp av webbläsarens inställningar. Genom att ändra inställningarna i din webbläsare kan du till exempel förhindra att cookies accepteras. Observera att om du ändrar cookieinställningarna i din webbläsare eller blockerar användningen av cookies i din webbläsare eller enhet, så kanske tjänsterna på våra webbplatser inte fungerar på bästa möjliga sätt och alla funktioner på webbplatserna kanske inte är tillgängliga för dig.

Hur du kan förhindra att cookies accepteras eller ändra inställningarna för cookies beror på vilken webbläsare du använder. Via följande länkar hittar du information om hur du ändrar inställningarna för cookies i de populäraste webbläsarna:
Safari
Google Chrome
Edge
Mozilla Firefox

Mer information om cookies finns på:
https://www.kyberturvallisuuskeskus.fi/fi/toimintamme/saantely-ja-valvonta/luottamuksellinen-viestinta

6. Kontakt och utövande av rättigheter

Om du har frågor om cookies eller denna cookiepolicy kan du alltid kontakta vår kontaktperson via e-post (rekisteri(a)jnfoundation.fi).

Om du vill få mer information om hur vi behandlar personuppgifter som samlas in via cookies, eller utöva dina rättigheter enligt tillämplig dataskyddslagstiftning, använd instruktionerna och kontaktuppgifterna i vår dataskyddsbeskrivning.

Front page

Referensnummer:[Referensnumret som skapats för din insamling och som du får genom att fylla iuppgifterna nedan]”

Bemärkelsedagsinsamling 

Fira din födelsedag, bröllopsdag, examen eller någon annan bemärkelsedag genom att starta en insamling för att rädda Östersjön. När du firar din bemärkelsedag kan du be gratulanterna att göra en donation till John Nurminens Stiftelse i stället för att ge dig gåvor. En immateriell gåva är ett bra sätt att stödja arbetet för att rädda Östersjön och dess arv.

Vad har åstadkommits med donationsfonderna?

Till skyddet av havsnaturen

Vi arbetar konkret för att rädda Östersjön och dess arv. Vi förbättrar tillståndet i Östersjön genom att minska miljöriskerna och belastningen på havet samt skyddar Östersjöns biologiska mångfald.

Till att öka medvetenheten om Östersjön

Vi arbetar mångsidigt med maritim kultur. Det är viktigt att göra havets betydelse och historia kända, för samtidigt lär vi oss förstå varför vårt unika Östersjön måste skyddas.

Till påverkansarbete

Vi verkar för Östersjöns bästa i samhället. Vi uppmuntrar alla att vidta åtgärder för att skydda Östersjön, vi påverkar beslutsfattare och arbetar aktivt för att göra effektiva metoder för att skydda Östersjön tillgängliga för olika aktörer.

Anmäl bemärkelsedagsinsamlingen

Front page

Referensnummer:[Referensnumret som skapats för din insamling och som du får genom att fylla iuppgifterna nedan]”

Minnesgåva

En minnesgåva är ett fint sätt att hedra minnet av någon som gått bort. I stället för blommor eller adresser kan man med en gemensam insamling stödja arbetet för att rädda Östersjön och dess arv för kommande generationer. 

Hur min gåva kommer att användas?

Till skyddet av havs naturen

Vi arbetar konkret för att rädda Östersjön och dess arv. Vi förbättrar tillståndet i Östersjön genom att minska miljöriskerna och belastningen på havet samt skyddar Östersjöns biologiska mångfald.

Till att öka medvetenheten om Östersjön

Vi arbetar mångsidigt med maritim kultur. Det är viktigt att göra havets betydelse och historia kända, för samtidigt lär vi oss förstå varför vårt unika Östersjön måste skyddas.

Till påverkansarbete

Vi verkar för Östersjöns bästa i samhället. Vi uppmuntrar alla att vidta åtgärder för att skydda Östersjön, vi påverkar beslutsfattare och arbetar aktivt för att göra effektiva metoder för att skydda Östersjön tillgängliga för olika aktörer.

Meddela om minnessamlingen 

Front page

Referensnummer:[Referensnumret som skapats för din insamling och som du får genom att fylla iuppgifterna nedan]”

Dagsverkesinsamling 

Genom att välja John Nurminens Stiftelse som föremål för er dagsverkesinsamling deltar ni i arbetet för att rädda Östersjön och dess arv till kommande generationer.  

Hur min gåva kommer att användas?

Till skyddet av havsnaturen

Vi arbetar konkret för att rädda Östersjön och dess arv. Vi förbättrar tillståndet i Östersjön genom att minska miljöriskerna och belastningen på havet samt skyddar Östersjöns biologiska mångfald.

Till att öka medvetenheten om Östersjön

Vi arbetar mångsidigt med maritim kultur. Det är viktigt att göra havets betydelse och historia kända, för samtidigt lär vi oss förstå varför vårt unika Östersjön måste skyddas.

Till påverkansarbete

Vi verkar för Östersjöns bästa i samhället. Vi uppmuntrar alla att vidta åtgärder för att skydda Östersjön, vi påverkar beslutsfattare och arbetar aktivt för att göra effektiva metoder för att skydda Östersjön tillgängliga för olika aktörer.

Anmäl dagsverkesinsamlingen

En syrefri havsbotten, spöknät som för evigt fångar fisk och en cocktail av kemikalier som rinner ut i havet – här är Östersjöns sju naturunderverk som skapats av människan

Mer information:

Johanna Suni Kommunikationsansvarig

johanna.suni@jnfoundation.fi +358 40 515 4216

Miina Mäki Ohjelmapäällikkö, elinvoimainen meriympäristö

miina.maki@jnfoundation.fi +358 50 576 3298

År 1997 presenterade CNN en lista över världens sju naturunderverk, som bland annat omfattar norrskenet, Grand Canyon och Victoriafallen. John Nurminens Stiftelse publicerar nu sin egen lista för Östersjön, men den här gången handlar det inte om naturens egna underverk, utan om fenomen som människan har skapat och som orsakar förlust av biologisk mångfald.

John Nurminens Stiftelse, som arbetar för att skydda Östersjön, publicerar som ett svar på världens naturunderverk sju av människan skapade underverk i Östersjön. Det är fenomen som har uppstått till följd av mänsklig verksamhet och som orsakar förlust av natur i Östersjön och försvagar den biologiska mångfalden. Sammanställningen omfattar algblomningar som liknar norrsken, syrefria bottenområden, mörknande vatten, spöknät som fiskar i all evighet, ett uppvärmt hav samt skräp och kemikalieutsläpp som hamnar i havet.

Östersjöns största miljöproblem är övergödningen, som bland annat tar sig uttryck i de blåalgsbälten som syns på sommaren. Vid sidan av dessa ”Östersjöns norrsken” lyfts nu fram sex andra mänskligt skapade underverk i Östersjön.

EU:s förordning om restaurering av natur gör förlusten av biodiversitet i Östersjön till en aktuell fråga även i beslutsfattandet. Syftet med förordningen är att stoppa förlusten av biodiversitet och förbättra den biologiska mångfalden i hela unionens område. Finland har tid på sig fram till september att utarbeta ett utkast till sin egen restaureringsplan som ska lämnas in till EU-kommissionen.

”Längs Östersjöns kust fortskrider minskningen av den biologiska mångfalden både i livsmiljöerna vid havsstränderna och under ytan. Vi bevittnar en snabbt framskridande förändring av hela det marina ekosystemet, och om vi vill förbättra Östersjöns tillstånd måste vi också agera snabbt för att uppnå detta. Att minska övergödningen är den viktigaste konkreta åtgärden, men den biologiska mångfalden kan också stödjas genom att restaurera naturtyper och arter”, säger programchef Miina Mäki från John Nurminens Stiftelse.

”Vi ville synliggöra Östersjöns problem på ett sätt som får en att stanna upp, men utan att predika. Det här är inga underverk som man borde beundra. De är fenomen som orsakats av människan och som vi inte borde betrakta som en normal del av havet”, säger kommunikationschef Johanna Suni från John Nurminens Stiftelse.

Minskningen av den biologiska mångfalden och de negativa förändringar som människan orsakar i Östersjön behandlas också ingående i den nya säsongen av stiftelsens podcast M/S Itämeri. I avsnitten undersöks varför minskningen av den biologiska mångfalden fortskrider, hur Östersjöns underverk har uppstått och vad man kan göra åt dem.

Sju naturunderverk i Östersjön som skapats av människan

Northern Plights – algbälten som ser ut som norrsken

Östersjöns ”nordliga plågoris” kan, uppifrån sedda, påminna om norrsken, men i själva verket vittnar algbältena om att havet övergöds. För mycket näringsämnen hamnar i havet, bland annat från jord- och skogsbruket, och dessa näringsämnen främjar algernas tillväxt och rubbar balansen i hela ekosystemet. Övergödningen syns som blåalgsblomningar, men dess effekter sträcker sig även till havsbotten och livsmiljöerna längs kusten. När algmassan sjunker till botten förbrukar dess nedbrytning syre.

Rock Bottom – Ett syrefritt område av Danmarks storlek på havsbotten

I Östersjöns djup förekommer återkommande syrebrist, som förvärras av övergödningen. På en syrefri botten lever i praktiken ingenting. Bottenlevande djur dör och fiskarna förlorar sina livsmiljöer. Från syrefria bottnar kan det också frigöras fosfor till havet, vilket ytterligare bidrar till övergödningen.

Enligt en modelleringsstudie från Baltic Sea Centre vid Stockholms universitet, publicerad 2024, skulle de helt syrefria bottenområdena i Östersjön vara över 80 procent större än i dag om inte näringsbelastningen hade minskats sedan 1980-talet. Trots detta lider Östersjön av omfattande syrefria bottenområden, varav det största till ytan är lika stort som Danmark.

Dark Waters – världens mest mörknade havsområde

Finländarna har lyckats exceptionellt bra i en gren: att gräva diken. Cirka en tredjedel av alla skogsdiken i världen har grävts i Finland, totalt nästan 1,5 miljoner kilometer. Det syns också i våra vatten. Sediment och humus som rinner från marken gör vattnen mörkare, minskar ljusmängden och försvårar växternas och algernas fotosyntes.

Enligt en studie som publicerades i tidskriften Global Change Biology år 2025 har världens hav blivit mörkare under de senaste decennierna. I studiens satellitdata framstod Bottniska viken som det havsområde i världen som förmörkats mest. Det var det enda havsområdet där ljusets genomslag i vattnet hade försämrats på mer än hälften av områdets yta.

Hanging Gardens of the Baltic Sea – spöknät som fiskar i evighet

Människan har lyckats skapa ett fiskeredskap som kan fortsätta att fiska i åratal efter att det har övergivits eller försvunnit. Även i Finland försvinner varje år uppskattningsvis cirka 2 000 nät i Östersjön, av vilka de flesta är gjorda av plast och därmed i praktiken är eviga.

Inom ramen för Finlands miljöcentrals projekt Re:Fish samlades under ett par somrar in nästan nio kilometer spöknät från Finlands, Sveriges och Estlands kuster, trots att det upprensade området endast utgjorde en bråkdel av Östersjöns botten. I näten hittades bland annat levande och döda fiskar samt fågelben. En del av näten hade legat i havet i årtionden.

Baltic Hot Springs – det hav som värms upp snabbast i världen

Östersjön värms upp snabbt, och klimatförändringen påverkar redan nu förhållandena i havet. Att vattnet blir varmare påverkar arterna, istäcket, syresituationen och algblomningarna. Östersjön värms upp snabbare än andra hav, eftersom den är ett grunt och nästan slutet hav, vilket gör den särskilt känslig för förändringar.

The Great Wall of Commerce – shoppingvagnar, cigarettfimpar och annat skräp som hamnar i havet

Östersjön har i åratal fungerat som en soptipp för olika typer av avfall och skräp. I Finland slängs uppskattningsvis nästan 2,2 miljarder cigarettfimpar i naturen varje år, och fimparna består av plast. Skräp som slängs på marken längs kusten kan spolas ut i havet med regnvatten, vattendrag och vind. Skräp slängs också i havet från fartyg som seglar på Östersjön: till exempel shoppingvagnar, utgångna läkemedel, kläder, plastflaskor och ölburkar.

Chemical Falls – en cocktail av kemikalier som rinner ut i havet

Det hamnar skadliga och giftiga ämnen i havet till följd av mänsklig verksamhet, till exempel från sjöfarten, hamnarna, industrin, bekämpningsmedel och avloppsvatten. Tillsammans med tvättvattnet från fartygens tankar kan upp till hundratals eller tusentals liter farliga kemikalier hamna i Östersjön på en gång. Kemikalierna bildar inget synligt ”vattenfall”, men deras effekter kan ackumuleras i organismer, föras vidare i näringskedjan och finnas kvar i havet under en lång tid.

---

Bilder på de sju underverken och ytterligare information

John Nurminens Stiftelse
John Nurminens Stiftelse arbetar för att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen förbättrar Östersjöns tillstånd genom konkreta och verkningsfulla projekt som minskar belastningen på havet och förebygger övergödning och minskning av biologisk mångfald. Stiftelsen, som grundades 1992, värnar också om det havsrelaterade kulturarvet. Verksamheten styrs av resultat och mätbar effektivitet och finansieras huvudsakligen genom donationer och bidrag.

Läs mer om naturförlust och biologisk mångfald:

News

Restoring underwater habitats helps combat nature loss

6.6.2026

News

Wonderful, horrible nature – Our relationship with nature grows stronger on the brink of loss

5.6.2026

News

Sea Too project is endorsed by the UN Ocean Decade

18.3.2026

Restaureringsarbete under ytan bekämpar förlust av biologisk mångfald

Text

Helmi Pörhölä Communications Specialist

helmi.porhola@jnfoundation.fi +358 50 471 1078

Den sjätte utrotningsvågen, naturförlust, minskande biologisk mångfald – allt indikerar på en utarmning av artrikedomen som orsakas av människan. Förstörelsen orsakas bland annat av markanvändning, klimatförändringar och föroreningar. De talrika arterna, ekosystemen och naturtyperna är viktiga för livet på vår planet, både på land och i vattendrag. Lyckligtvis kan vi också reparera skadan vi orsakar genom att återställa naturen.

Restaurering kan göras både på land och i vattendrag. Målet med restaureringen är att återställa naturens tillstånd som lider på grund av mänsklig verksamhet.

Restaurering av natur och naturvård går hand i hand: för att årställningsskulden inte ska växa och bli alltför stor, måste vi förändra verksamheten som förstör naturen. Men när nästan hälften av naturtyperna även i Finland klassificeras som utrotningshotade, måste vi ta på oss återställningsstövlar eller -simfötter.

Naturen under vatten kan återställas exempelvis genom att plantera arter i områden där de har gått förlorade. Mångfald kan också förbättras genom att bygga stenrev som stöder välbefinnandet i havens ekosystem.

Stenfisket på spåren

Östersjökusten har sin speciella karaktär. På sina ställen är havsbotten full av sten i olika storlekar, medan havsbotten i Skåne i södra Sverige är huvudsakligen sand. Detta är typiskt för området, men bristen på sten har också påverkats av historiskt stenfiske.

”När jag först hörde talas om stenfiske tänkte jag på giftig stenfisk. Det var naturligtvis inte det som avsågs. Jag blev nyfiken och började utforska saken”, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog vid länsstyrelsen i Skåne.

Gustafsson arbetar med restaurering av stenrev och har även utforskat stenfiskets historia i Skåneregionen. Bristen på stenmaterial som behövdes för byggande drev på sin tid lokalbefolkningen till havs efter sten.

De äldsta källorna som Gustafsson har hittat är från mitten av 1700-talet och skildrar stenfiske i Sverige och Danmark. I Sverige avtog verksamheten på 1970-talet när transporter på land och användningen av betong ökade. Det fanns inget behov att fortsätta med det svåra och dyra stenfisket. I Danmark förbjöds fisket först år 2010.

Stenar fiskades för en mängd olika byggändamål, såsom kajer och vågbrytare samt befästningar, hus och vägar.

Stenfisket har dock haft skadlig inverkan på havsnaturen: stenarna har viktiga uppgifter i havets ekosystem. Vissa arter, såsom alger, behöver sten för att växa, medan andra använder dem för att gömma sig och hitta näring.

“Stenfiske påverkar hela ekosystem. Om det finns småfisk i havet, som drar nytta av stenrev, finns det mer torsk som äter småfisk. Torsken lockar i sin tur till sig till exempel sälar och tumlare som äter musslor och fisk”, berättar Gustafsson.

För att stödja den biologiska mångfalden kan man dock återställa stenrev.

Gustafsson påminner att skapa stenrev inte bara handlar om att kasta stenar i havet – oftast är de slutliga målen mer komplicerade. När man bygger stenrev ska man beakta bland annat höjdskillnader och antalet olika slags sprickor. Genom sättet att bygga kan man exempelvis påverka vilka arter som revet särskilt gynnar.

Östersjöns böljande skogar

Om det skulle susa under ytan i Östersjön, skulle ljudet komma från de bruna skogarna av blåstång. Blåstången hör till brunalgerna och är en viktig art för Östersjöns mångfald.

Blåstången lider dock av eutrofiering: för mycket näringsämnen i vattnet göder trådalgerna som täcker blåstången och kväver den. Det grumliga vattnet begränsar också området som blåstången kan växa i. Genom att minska den stora näringsbelastningen i Östersjön kan vi förbättra förutsättningarna för blåstången att växa.

”Det största problemet i Östersjön är eutrofiering. I allmänhet bör och kan restaureringsinsatser utföras framgångsrikt först när de grundläggande orsakerna till förlust av arten har åtgärdats. I Östersjön innebär detta att man skär ner på näring som belastar havet, främst inom jord- och skogsbruket, säger Miina Mäki, programchef vid John Nurminens Stiftelse.

Utöver minskning av eutrofieringen kan man hjälpa blåstången genom att återställa dess livsmiljöer. Framgången för restaureringsinsatserna påverkas särskilt av tillgången på ljus, salthalten i vattnet och lämplighet i grogrunden.

”I vårt projekt SeaToo försöker vi främja förutsättningarna för blåstången att växa så att vi rengör stenar som fungerar som växtunderlag, till vilka vi för vuxna individer. Sedan hoppas vi att ’ungarna’ sänker sig ner och fäster sig vid de rengjorda stenarna”, berättar Mäki.

Blåstångens könliga fortplantning följer måncykeln, vilket också påverkar tidpunkten för restaureringsåtgärder. Blåstång planteras på vårsommaren före fullmåne eller nymåne när blåstången förökar sig. Blåstången kommer från världshavet där fenomenet tidvatten som följer månfaserna har påverkat spridningen av blåstång.

Sjudande ängar

Om blåstång bildar skogar i Östersjön, bildar bandtången ängar under vattenytan. Till skillnad från blåstång som växer på stenar, sprider sig bandtången på sandbotten och binder bottensedimentet med sina rötter. Ängarna binder vattnets näringsämnen vid sig själva och i de södra delarna av Östersjön dessutom kol.

Liksom blåstången drabbas bandtången av eutrofiering som leder till att det inte finns tillräckligt med ljus för att växa i det grumliga vattnet. Dessutom tar trådalgerna upp livsmiljö från bandtången.

Ängar av bandtång återställs genom att omplantera sticklingar på en plats där växtförhållandena är gynnsamma – ofta i områden där bandtång har påträffats tidigare. Avsikten är att bandtången sprider sig i området efter planteringen.

”Sticklingarna kan tas från närliggande ängar som inte lider av insamlingen. Nyplanteringen ska göras så snart som möjligt för att förbättra möjligheterna för överlevnad”, säger Mäki.

Blomstrande ängar av bandtång surrar av liv: de tätt växande ängarna ger till exempel skydd för småfiskar och där finns olika snäckor och skaldjur. I ängarna växer även andra växtarter.

Restaurering lönar sig

Restaureringen styrs av internationella och nationella mål. I Finland håller man som bäst på att upprätta en nationell restaureringsplan för att uppfylla Europeiska unionens mål för restaureringen. Målen har fastställts i restaureringsförordningen, enligt vilken minst 20 % av unionens mark- och havsareal bör omfattas av åtgärder som förbättrar naturens tillstånd före år 2030.

Resultaten av restaureringsinsatser under vatten har varit uppmuntrande, och vi lär oss hela tiden mer om restaurering. Trots att åtgärderna har sitt pris är restaureringen viktig, inte bara för naturen, utan också för människors välbefinnande.

Genom restaurering kan vi hjälpa naturen som har försvagats eller förstörts till följd av människans verksamhet samt bekämpa klimatförändringen. Restaurering är en investering i vår planets välbefinnande i framtiden.

---

Projektet SeaToo i John Nurminens Stiftelse återställer livsmiljöer som är viktiga för mångfalden i Östersjön, såsom ängar av bandtång, skogar av blåstång och stenrev. Samtidigt stärker projektet människans relation till havet genom vetenskap och konst.
 
Projektet delfinansieras av Baltic Sea Conservation Foundation.

Projects

SeaToo

I Vårt internationella projekt återställer vi marin natur och stärker genom vetenskap och konst människans relation till havet.

Läs mer

News

Baltic Sea Day brought people together to celebrate and take action for our shared sea

11.9.2026

News

Art channels the underwater world in the Sea Too project

24.8.2026

News

John Nurminen Foundation receives £25,000 grant to expand Baltic Sea Day

10.8.2026

Torvsektorn bidrar med nytt företagande för slåtter av strandvassar – målet med slåtter är att skydda Östersjöns och naturens mångfald

Mer information

Eeva Tähtikarhu Programchef, Ren sjöfart

eeva.tahtikarhu@jnfoundation.fi +358 50 314 2102

Genom slåtter av strandvassar kan man bekämpa naturförlust, avlägsna näringsämnen som övergöder Östersjön och producera klimatvänlig råvara som ersätter torv bland annat i odlingssubstrat, såsom mullprodukter för trädgårdar. Av de maskinföretagare och vidareförädlare som övergår från torvproduktion önskas nytt företagande inom branschen.

Under de senaste årtiondena har vassen kraftigt tagit över havsstränderna, och längs Finlands kuster finns det gott om områden att utföra slåtter på och råvara för förädlingsindustrins behov. John Nurminens Stiftelse strävar efter att påskynda utnyttjandet av vass och uppkomsten av en vassmarknad genom projektet Vassprojektet för kusten. Projektet sammanför aktörer som utför slåtter och företag som är intresserade av vidareförädling av vass.

För att komma i gång med utnyttjandet av vass behövs det mer av både slåtterföretagare och vidareförädlare inom branschen. För vasslåtter lämpar sig maskinell utrustning som planerats för användning på mjuk mark. Liknande utrustning används vid torvproduktion.

”I år har branschen glädjande nog fått nya företagare från just torvsektorn. Också vidareförädlarnas intresse för att använda vassmaterial ökar”, säger Eeva Tähtikarhu, projektchef för Vassprojektet för kusten.

I John Nurminens Stiftelses vassprojekt testas slagen vass som en beståndsdel i mullprodukter av Biolan Oy, Kekkilä Oy och Kiteen Mato ja Multa Oy.

”Vi undersöker aktivt olika råvaror som lämpar sig som odlingssubstrat. Vi är särskilt intresserade av snabbt förnybara och cirkulärekonomiska råvaror. God kvalitet, renhet och säkerhet i fråga om material för odlingssubstrat är särskilt viktiga och vi skaffar kontinuerligt forskningsdata om olika råvaror”, säger utvecklingschef Toni Luoma vid Kekkilä.

Genom slåtter och återvinning av bladvass är det möjligt att minska utsläppen av växthusgaser.

”Med bladvass kan man ersätta råvaror som är skadliga för klimatet, men genom slåtter kan man eventuellt också minska växthusgasutsläppen från vass. Hittills har man dock inte på ett heltäckande sätt undersökt hur slåtter påverkar klimatet, och man känner dåligt till fenomenet”, säger specialforskare Tanja Myllyviita vid Finlands miljöcentral.

Genom att utnyttja vassmaterial kan man hjälpa Östersjön

Genom slåtter och insamling av bladvass för nyttobruk kan man minska övergödningen av stränder, eftersom en betydande mängd näringsämnen som övergöder Östersjön är bunden i vassbiomassan.

”Vid sidan av vårdfisket är slåtter och insamling av vattenväxande vass det enda kostnadseffektiva sättet att få bort kväve och fosfor som redan hamnat i Östersjön”, säger Miina Mäki, miljösakkunnig vid John Nurminen Stiftelse. ”Utöver att avlägsna näringsämnen har slåtter i bästa fall många andra fördelar med tanke på mångfalden, traditionslandskapen och utnyttjandet av ständer för rekreation.”

Utmaningen är att insamlingen av vassmassa avsevärt ökar kostnaderna för slåtter, och därför krossas vassen ofta på växtplatsen utan insamling. ”Då går man miste om en god råvara, och näringsämnen som är bundna i vassen går tillbaka ut i strandvattnet. Det håller på att uppstå efterfrågan på vass och därigenom förhoppningsvis i framtiden ett marknadspris som täcker kostnaderna för slåtter och insamling”, säger Mäki.

Eftersom ett hållbart och marknadsbaserat system fortfarande är under uppbyggnad har arbetet delvis utförts med donationsmedel. Ålandsbanken, en av John Nurminens Stiftelses viktigaste samarbetspartner, är med och möjliggör vassprojektet vid sidan av stiftelsens andra skyddsprojekt.

“Skyddet av Östersjön är allas vårt ansvar och företag har en betydande roll  för att möjliggöra nödvändiga åtgärder. Ålandsbankens Östersjöprojekt är ett bra exempel på detta, och genom åren har vi redan stött miljöprojekt med mer än tre miljoner euro ”, säger Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet i Finland vid Ålandsbanken.

Slåtter bekämpas naturförlust

Iståndsättningen av igenvuxna och vassbevuxna strandängar är framför allt en gärning som stöder naturens mångfald.

”Många arter och naturtyper i öppna strandområden har blivit hotade, och avlägsnande av vass hjälper dessa arter”, säger fågelvattenkoordinator William Velmala vid NTM-centralen i Nyland.

Vid planeringen av slåtter beaktas också de arter som lever i vassen, vassmiljöns mångfald och vassens förmåga att binda näringsämnen i bottensedimentet. John Nurminens Stiftelse har som en del av vassprojektet sammanställt spelregler för hållbart utnyttjande av strandvassar. Spelreglerna är till hjälp för alla som är intresserade av vasslåtter och utnyttjande av vass, och de finns att läsa på John Nurminens Stiftelses webbplats.

---

John Nurminens Stiftelse – skydd av Östersjön och kulturgärningar
Syftet för John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen som har belönats för sin kunskapsförmedling och produktion av havsrelaterad kulturinformation. I stiftelsens Ett Rent Östersjön-projekt förbättras Östersjöns tillstånd genom konkreta åtgärder som minskar såväl belastningen på havet som miljöriskerna. Arbetet styrs med hjälp av mätbara resultat och effektivitet.

Senaste nyheter

News

Baltic Sea Day brought people together to celebrate and take action for our shared sea

11.9.2026

Press release

Russia’s “Shadow Fleet” pushes oil spill risk in Gulf of Finland to globally exceptional levels

26.8.2026

News

Art channels the underwater world in the Sea Too project

24.8.2026

Mål

Förebygga förlusten av biologisk mångfald i Östersjön genom att återställa livsmiljöer under vatten, såsom havsängar och stenrev, och uppmuntra människor att arbeta för Östersjön med hjälp av konst och forskning.

Tidsplan

2025-2029

Status

Projektets första restaureringsåtgärder och lokala inkluderande workshoppar planeras. De första omplanteringarna av ålgräs genomförs i maj 2025.

Plats

Finland, Sverige, Estland

Mer information:

Miina Mäki Programchef, Ett livskraftigt marint ekosystem

miina.maki@jnfoundation.fi +358 50 576 3298

Elina Tuomarila Kulturproducent

elina.tuomarila@jnfoundation.fi +358 50 543 0951

Förlusten av biologisk mångfald går fortare än någonsin i mänsklighetens historia. Problemet är globalt, men det syns lokalt: om en nyckelart i en skog, på en äng eller i en vik försvinner kan det innebära att hela det lokala ekosystemet försvinner. Följden blir en sjätte utrotningsvåg som orsakas av en enda art – människan. Vi förbrukar naturresurser snabbare än naturen hinner förnya sig.

Förlusten av biologisk mångfald framskrider också i Östersjön: knappt en fjärdedel av naturtyperna vid Finlands kust är hotade och en fjärdedel håller på att försvagas. Den främsta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Östersjön är eutrofieringen av Östersjön, som förvärras av klimatförändringarna.

För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs ett aktivt skydd och restaurering av naturen och en minskning av de eutrofierande utsläppen, men framför allt krävs det en förändring av våra värderingar, attityder och vår verksamhet.

Genom att återställa livsmiljöerna ökar Östersjöns förmåga att stå emot klimatförändringen

Inom projektet SeaToo restaurerar vi livsmiljöer under vatten, av vilka de första är ålgräsängar. De vidsträckta och täta ängarna på havsbotten som ålgräs bildar sjuder av liv på samma sätt som korallrev. Ålgräsängar ger näring och skydd åt tiotals arter i Östersjön och binder med sina rötter bottensediment, vilket minskar erosionen och grumligheten i vattnet. ålgräsängar förbättrar också vattnets kvalitet genom att binda näringsämnen ur vattnet.

I Östersjön har antalet ålgräsängar minskat på många ställen, särskilt till följd av eutrofiering. Omplantering av dem till områden där de har försvunnit är en relativt ny metod som under de senaste åren har gett goda resultat både i finska och svenska kustvatten. Forskning vid universitetet i Göteborg har visat att den biologiska mångfalden snabbt kan återhämta sig på omplanterade ängar: redan efter två vegetationsperioder fanns det nästan lika många ryggradslösa djur vid omplanterade ängar som vid naturliga ängar.

Inom projektet SeaToo restaureras havsängar vid både Finlands och Sveriges kuster. I södra Sveriges saltare vatten fungerar havsängar också som kolsänkor.

Projektet restaurerar också livsmiljöer bland annat genom att återföra stenrev till kustvattnen i södra Sverige och genom att skapa lämpliga växtförhållanden för ålgräs genom sandsanering av bottnen. I projektet deltar också frivilliga dykare som kartlägger potentiella restaureringsobjekt.

År 2025 och 2026 kommer vi att återställa ålgräsängar tillsammans med Kristianstads kommun och biosfärområdet Vattenriket längs södra Sveriges kust. Med hjälp av lokala dykare fortsätter vi restaureringsarbetet som tidigare har inletts i området. Tidigare plantering har visat lovande resultat, och förhållandena för vanligt ålgräs är gynnsamma. Vårt mål är att plantera ålgräs på sammanlagt cirka en hektar, och därigenom stärka den marina biologiska mångfalden.

För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs det en förändring i förhållandet mellan människan och havet

Människan använder naturens och Östersjöns resurser snabbare än naturen kan förnya sig. Vi behöver en förändring i attityderna och verksamheten för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Inom projektet ordnar vi på restaureringsobjekten inkluderande workshoppar där vi tillsammans med lokala människor söker hållbara former för användning av havet genom att ta lärdom av traditionella sedvänjor och lokala erfarenheter.

Vi arbetar med vetenskaps- och konstutövare för att skapa ett kollektivt musikaliskt verk.

Konst förmedlar maritim kunskap och känsla

Inom projektet SeaToo vill vi utöver att återställa den marina naturen också genom vetenskap och konst hitta en koppling mellan människan och havet. Målet är en bestående förändring i tankesättet, verksamheten och den marina naturens tillstånd. Det första verket är klart sommaren 2026 och nästa vid årsskiftet 2026–2027.

Jaakko Autio

Jaakko Autio är en finsk ljud- och mediekonstnär som skapar rumsliga och upplevelsebaserade ljudverk. I hans övergripande installationer betonas gemensamt lyssnande, närvaro och andning. Verken bygger på flerkanaligt ljud, högtalare placerade i rummet och lågfrekvenser som upplevs kroppsligt.

Autio undersöker hur upplevelsen uppstår i interaktionen mellan människor och miljö. I serien INTER undersöker han hur vi upplever naturens rytmer, såsom vind, vatten och is, som en del av den mänskliga upplevelsen. Hans verk har visats flitigt både i Finland och utomlands.

Sommaren 2026 kan Autios ljudverk INTER — Jurmo upplevas på ön Jurmo som en del av projektet SeaToo.

INTER — Jurmo

Jaakko Autios webbplats

Esa Pietilä

Esa Pietilä är en saxofonist och kompositör som med sin musik utmanar musikens gränser och ger sig ut på äventyr i varierande ljudlandskap. Han har främst arbetat med samtidsmusik och jazz, men blandar fantasifullt olika genrer och kombinerar komponerade verk med improvisation.

Pietilä har komponerat ett stort antal verk för orkestrar, kammarensembler och solister. Den Yrjö-prisbelönade jazzmusikern har spelat i många ansedda jazzensembler och topporkestrar.

I projektet SeaToo komponerar Pietilä bland annat ett kammarmusikverk i tre delar, där uttrycksformen och stämningen återspeglar förändringarna i Östersjön och dess arter.

Esa Pietiläs webbplats

Jana Winderen

Jana Winderen är en konstnär baserad i Norge, med fokus på ljudmiljöer och deras varelser. Hennes utbildningsbakgrund är inom fri konst, fiskeekologi, matematik och kemi. 

Janas konstverk öppnar tillgång till vår delade miljö med andra varelser och liv utom räckhåll, vare sig det handlar om frekvensområden som är ohörbara för människor eller platser djupt under vattenytan. Hennes arbeten bjuder in till nyfikenhet, frågor och en öppenhet inför det obekanta genom uppmärksamhet och lyssnande. 

Hon förmedlar de dolda miljöerna, både nära och avlägsna, till lyssnaren genom platsspecifika flerkanaliga ljudinstallationer och konserter. Hennes verk har ställts ut på arenor runt om i världen, såsom Natural History Museum i London, MoMA i New York och Thailand Art Biennale i Krabi. 

Jana Winderens webbplats

SeaToo stöder målen för EU:s restaureringsförordning

Målet med Europeiska unionens restaureringsförordning är att minst 20 procent av EU:s land- och havsyta ska omfattas av åtgärder som förbättrar naturens tillstånd före 2030 och att alla försvagade ekosystem som behöver restaureras ska omfattas av åtgärder som förbättrar naturens tillstånd före 2050.

För EU:s kuststater innebär detta betydande restaureringsåtgärder under vattenytan. För att nå detta mål behövs både den privata och den tredje sektorn. Projektet involverar även företag i samarbetet.

Projektets finansiär

Läs mer

News

Det nya projektets mål är att förändra människans ohållbara utnyttjande av havsnaturen

28.2.2025

Press release

John Nurminens Stiftelse återställer bandtångsängar i nya områden tillsammans med Forststyrelsen

9.2.2023

Baltic Sea Info

Klimatförändringen

Klimatet värms upp, vilket förändrar havet och påverkar naturen under vattnet.

Havsfåglar berättar historien om Östersjön och människan

Text

Säde Mäkipää Viestinnän asiantuntija

sade.makipaa@jnfoundation.fi +358 50 383 9292

Fågelbestånden i Östersjön och skärgården samt vår inställning till dem har varierat genom historien. Människans avund för byte, miljögifter, överfiske och eutrofiering har lett till att många arter lider. Å andra sidan har skydds- och miljöförändringar gynnat vissa arter, så att nu vill man bli av med dem igen.

En tursam fågelskådare med kikare kan upptäcka de första flyttfåglarna redan när isen börjar spricka upp och smälta: havs- och gråtrut, sångsvan, knipa och storskrake anländer i februari-mars från relativt nära platser i Europa.

När solen redan värmer, vi flyttar fram klockan till sommartid och isen försvinner, anländer skärgårdens ikoniska arter ejder och alfågel samt den idag mycket utrotningshotade silltruten.

När sommarens dofter redan känns i luften anländer de sista långväga resenärerna prutgås och de arktiska vadarna, som flyttar längs Finska viken.

Våren är den bästa tiden för fågelskådare. Det vet många, bland andra Seppo Knuuttila, specialforskare vid Finlands miljöcentral, som har sysslat med fågelskådning i 50 år.

“Tidigt på våren är en särskilt bra tid för nybörjare, eftersom det kommer några arter i taget. Särskilt minnesvärda för mig själv sedan ungdomen har varit de arktiska sjöfåglarna, det vill säga arktika, senare på våren”, säger Knuuttila.

I maj svävar upp till miljoner arktiska sjöfåglar och hundratusentals gäss över Finska viken mot sina häckningsområden.

Men åren är inte likadana: klimatförändringen har redan lett till att fåglarna flyttar tidigare på våren, och de milda vårarna lockar särskilt sjöfåglar. En tidigare häckning kan vara en risk för fågelungarna.

Det varma klimatet är bara en av förändringarna som människan orsakat och som våra havs- och skärgårdsfåglar har varit tvungna att anpassa sig till genom åren.

Människans påverkan återspeglas i havsörnens och ejderns situation

Östersjön är hem, mat-, reproduktions- och övervintringsområde för cirka 80 fågelarter. Fåglarna har haft en central roll genom Finlands historia, både kulturellt och som konkret föda, särskilt för skärgårdsborna.

Antalet fåglar och arter har växlat i våra havsområden, men de största förändringarna, särskilt under de senaste hundra åren, har människan orsakat med sin verksamhet. Knuuttila ger ett konkret exempel på sin hemmastrand längst ute på udden i Hallonnäs på Drumsö i Helsingfors.

”Havsörnsstammen var i Finland som svagast på 1970-talet till följd av förföljelse och användning av miljögifter. På nästan ett sekel häckade inga havsörnar alls i Finska viken, och först på 2000-talet har stammen börjat återhämta sig. Havsörnen jagar även ejder, så nu har ejdern flyttat närmare kusten för att häcka, där närheten till människor håller rovfåglarna borta.”

Knuuttila pekar mot ön Inre Hatten som ligger längs en populär vandringsled.

“På den där ön på drygt en hektar häckar redan 30 par ejdrar”, berättar han.

Den dramatiska minskningen av havsörnsstammen berodde på sin tid på ett tvåbenat däggdjur: avund för byte, förföljelse och miljögifter hotade att utrota fåglarnas kung i skärgården. I mitten av 1970-talet blev endast ett fåtal havsörnsungar flygfärdiga varje år i Finland.

Medan havsörnen plågades för sitt liv, ökade ejderstammen När man avstod från miljögifter såsom DDT och PCB, vilka försämrade havsörnens och andra rovfåglars fortplantning, och det aktiva arbetet att bevara arten gav utmärkt resultat, blev man oroliga för att den större havsörnstammen skulle hota ejdern – trots att båda arterna levt sida vid sida i Östersjön i tusentals år.

Människor tenderar att förhålla sig till förändringar med människomässiga lösningar, såsom att greppa vapen. Nu funderar man om man skulle kunna skydda ejdern genom att skjuta havsörnar. Samtidigt jagar man fortfarande ejder i Östersjöområdet, ejderhane även i Finland.

Havsfågelstammarna är beroende av varandra

Gevärspipan pekar också bland annat mot den globalt hotade alfågeln och den tills vidare skyddade storskarven. Storskarvbestånden har ökat under 2000-talet som ett resultat av artbevarande arbete. Många betraktar fåglarna som breder ut sina vingar på holmarna och ”torkar armhålorna” som en främmande art, eftersom storskarven försvann från Finland och hela Östersjöområdet i början av 1900-talet. Detta berodde dock på att arten förföljdes till lokal utrotning. När arten frilystes återvände den till sina ursprungliga livsmiljöer.

Storskarven fungerar också som ett bra exempel på det inbördes förhållandet mellan havsfåglar: stora kolonier ger skydd åt andra havsfåglar, såsom sillgrisslan som är mycket utrotningshotad i Finland. Å andra sidan utgör de näring för havsörnen vars klor kan hugga tag till och med i en vuxen storskarv.

”Storskarvarna anses ofta orsaka förluster för fiskare. Storskarven äter dock mest arter som har gynnats av eutrofieringen av Östersjön, såsom karpfisk och storspigg. De tar också effektivt bort den främmande arten svartmunnad smörbult. Grundorsaken till de försvagade fiskbestånden i Östersjön ligger inte hos storskarven, utan i överfiske och misslyckad reglering av fiske”, konstaterar Knuuttila.

Tillståndet i Östersjön syns i fågelfaunan

Förändringarna i havsfågelfaunan återspeglar på många sätt tillståndet i Östersjön. Knuuttila nämner som exempel ejdern, men även andra dykänders kost som till stora delar består av blåmusslor.

En av nyckelarterna i Östersjön, blåmusslan, behöver vatten med tillräcklig salthalt för att leva. Salthalten i havet påverkas av saltpulser som kommer genom de danska sunden samt av flödet av sötvatten från land till hav. Sötningen av havsvatten och högre havstemperatur som orsakas av klimatförändringen minskar storleken på musslorna. När musslornas storlek minskar krävs det fler dykningar av havsänderna för att få samma mängd energi. Musslorna samlar också i sig gifter som finns i vattnet, såsom tungmetaller som hamnar längre upp i näringskedjan och syns i havsfågelfaunan.

I det andra exemplet återgår vi till fisket:

”Torskbeståndet i Östersjöområdet kollapsade efter år av överfiske, vilket gynnade skarpsillen. Stimmen av skarpsill har vuxit, men storleken på enskilda fiskar har minskat. Sillgrisslan för med sig en fisk i taget till boet, vilket innebär ännu fler fisketurer”, förklarar Knuuttila.

Dessa exempel visar att människan oavsiktligt eller medvetet kan skapa komplexa händelsekedjor genom att bara påverka en del av ekosystemet. Resultaten kommer att synas i åratal, årtionden och till och med århundraden.

Alla fågelbestånd av havs- och skärgårdsfåglar genomgår dock inte en regression. Eutrofieringen av Östersjön har gynnat så kallade betare, såsom knölsvan och gås, för vilka de ökade trådalgerna och frodiga strandängarna ger ännu mer näring. En av betarna är den vitkindade gåsen som trivs även på Knuuttilas hemstränder.

Människor åstadkommer även positiva förändringar

Det finns sätt att skydda såväl ejdern som andra havsfåglar. Till dessa hör fångst av små rovdjur i skärgården, begränsad fågeljakt och etablering av skyddsområden i de ekologiskt mest värdefulla områdena. 30 % av havsområdena bör skyddas före år 2030, och en tredjedel av detta, dvs. 10 % bör omfattas av strikt skydd: detta bör betyda att jakt och fiske är förbjudet i området.

Ett bra exempel är Helsingfors stad där det nya naturvårdsprogrammet innehåller riktlinjer för utökning av skyddsområden till havs och fokusering av dessa till de ekologiskt mest betydande områdena i huvudstadsområdet. Den skyddade havsarealen ökar från 1 till 10 %.

Knuuttila hoppas också att de dyrbara fågelholmarna och -öarna i ytterskärgården får vara i fred från jakt året runt. Alla havsfåglar som klassificeras som utrotningshotade bör fridlysas. Nu kan till exempel havs- och gråtruten som minskat kraftigt fortfarande skjutas utanför häckningstiden. Utöver dessa kan den mycket utrotningshotade silltruten hamna i siktet.

Kanske skulle vi kunna samexistera med dessa arter och till och med njuta av det.
Knuuttila beskriver fåglarnas vårflytt i den yttre skärgården:

”När det är som bäst ute till havs under de tidiga morgontimmarna finns ingen annan än du, tiotals sälar bredvid varandra och ljudet av otaliga havsfåglar. Med lite tur kan en gråsäl komma för att ta en närmare titt på båten, när den konstaterar att du inte hotar den”, beskriver han.

Man behöver inte åka långt: även i huvudstadsområdet är 10 km från fastlandet som i vildmarken som bäst, där det enda som påminner om människan är ett flygplan som flyger över.

---

Höstens tvåspråkiga boknyhet: Itämeren saaristolintuja – Skärgårdsfåglar vid Östersjön

Skärgårdsfotografen Raimo Sundelin och biologen Janne Lampolahti har följt fågelfaunan i Östersjön i årtionden. Under den tiden har skärgårdens fågelvärld förändrats förvånansvärt mycket: nya häckande arter har etablerat sig, många arter har ökat och andra har snabbt miskat. Lampolahtis insiktsfulla texter och Sundelins fantastiska bilder presenterar 30 skärgårdsfåglar och beskriver orsakerna till förändringarna i deras bestånd.

Höstens boknyhet kan förbeställas i vår webbutik!

Läs mer

News

Restoring underwater habitats helps combat nature loss

6.6.2026

News

Wonderful, horrible nature – Our relationship with nature grows stronger on the brink of loss

5.6.2026

News

Sea Too project is endorsed by the UN Ocean Decade

18.3.2026

Aranda kommer med oroande besked om Östersjöns tillstånd, men övervakningsresultaten förvånar inte

Text:

Helmi Pörhölä Kommunikationsspecialist

helmi.porhola@jnfoundation.fi +358 50 471 1078

Forskningsfartyget Aranda, som drivs av Finlands miljöcentral Syke, övervakar regelbundet Östersjöns tillstånd. Vi fick i augusti följa med på en resa med fartyget där data samlades in om Östersjöns biologiska, fysikaliska och kemiska tillstånd samt halterna av skadliga ämnen. De data som samlas in under övervakningsresorna är viktiga för att kartlägga bland annat övergödning, syreförhållanden samt plankton- och bottenfaunasamhällen. Resultaten från augusti visar att Östersjöns tillstånd försämrats under en lång tid.

Havet fortsätter åt alla håll ända till horisonten – det andas lugnt medan vinden krusar vågorna. Samtidigt påminner de tank- och fraktfartyg vi passerar om Östersjöns betydelse som geopolitisk knutpunkt. Fartyg glider kors och tvärs, vissa ligger ankrade i kö och väntar på att få gå in i hamn. Längre bort skär ett ryskt krigsfartyg genom vattnet längs farleden i mellersta Finska viken, med Hoglands tysta siluett i bakgrunden.

Men Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda har ett annorlunda, vetenskapligt uppdrag i Finska viken: hon rör sig från mätpunkt till mätpunkt och kartlägger Östersjöns tillstånd. De långtidsdata som samlas in genom regelbunden övervakning används för att följa förändringar i havets tillstånd och effekterna av skyddsåtgärder på land. Informationen är viktig för forskare, miljöorganisationer och politiska beslutsfattare.

Ett skepp kommer lastat med forskning

Syke gör flera övervakningsresor med Aranda varje år för att kartlägga Östersjöns tillstånd: i januari, på våren kring påsk, i maj–juni och i augusti.

Den här augustiresan leds av Sykes forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi, som ansvarar för researrangemangen, provtagningen och forskningsarbetets framskridande. Under den del av resan som omfattar Finska viken deltar 14 besättningsmedlemmar och 15 forskare från Syke, Meteorologiska institutet och några universitet.

Ombord på fartyget arbetar man dygnet runt för att utnyttja tiden till havs effektivt. Under resan samlas hundratals vattenprover in; vissa analyseras direkt ombord, andra först i laboratorier på land. Prover tas också från bottensediment, och havets fysikaliska egenskaper mäts med hjälp av vågbojar.

Resultaten från övervakningen visar på ett allvarligt tillstånd för Östersjön

Syke publicerade resultaten från augustiresan på Östersjödagen i slutet av månaden. Nyheterna om näringshalterna i Finlands södra havsområden är dåliga: mängden fosfatfosfor, som orsakar övergödning, har bara ökat på lång sikt. Trots att näringsbelastningen på havet minskat, strömmar syrefattigt och näringsrikt bottenvatten från Östersjöns huvudbassäng in i Finska viken. Syresituationen var också dålig i Finska vikens djupområden i augusti.

Närings- och syrenivåer påverkas av vattenskiktningen i Östersjön: saltare vatten är tyngre än sötvatten och sjunker till botten. Skikten blandas dåligt, vilket innebär att syre inte når de djupa delarna. Från syrefria områden försvinner livet: bottenlevande djur dör och fiskarna förlorar sina livsmiljöer.

Övergödningen förvärrar syrebristen ytterligare, eftersom allt fler döda algceller sjunker till botten och bryts ner i biologiska processer som förbrukar syre. Från syrefria bottnar frigörs också fosfor tillbaka ut i havet – det är en ond cirkel som är svår att bryta.

Vattenprover hämtas från havsdjupen

Rosette-vattenhämtaren kommer äntligen upp till ytan och förs till fartygets forskningsdäck. Forskarna kommer från laboratorierna för att hämta prover till olika mätningar.

Vattenhämtaren Rosette samlar vattenprover in från olika djup hela vägen upp till ytan. Rosette sänks först ned nära botten och lyfts sedan uppåt mot ytan. På förutbestämda djup tas prover längs vägen.

Nedtill på Rosette finns en CTD-sond som kontinuerligt mäter temperatur, syrehalt, salthalt och a-klorofyll, som visar mängden alger i vattnet. Det ger en realtidsprofil över vattnets egenskaper genom hela vattenpelaren. På datorskärmen syns kurvor som visar hur egenskaperna förändras med djupet.

Bland dem som hämtar prover på forskningsdäcket finns Tanja Kinnunen, marinanalytiker från kemilaboratoriet, som arbetat på Aranda i nästan 30 år. Hennes arbete inkluderar mätning av syre- och näringshalter i vattnet.

Trots det lugna vädret nu har Kinnunen också upplevt stormiga expeditioner under sin karriär.

Hon minns särskilt en resa 1995, då Aranda hamnade i stormens öga i Gotlandsbassängen när man försökte ta sig i skydd på östra sidan av ön. Vinden nådde tillfälligt 44 m/s. Illamåendet bland forskarna som samlats i sofforna i mässen – fartygets gemensamma utrymme för samling, umgänge och måltider – fick ge vika för adrenalinet som stormen framkallade. Numera ger man sig inte medvetet ut för att bedriva forskning i stormigt väder.

Långsiktig övervakning av havets tillstånd

I ett annat rum i kemilaboratoriet finns en intressant apparat där vatten rör sig genom tunna rör med små luftbubblor med jämna mellanrum.

Det är näringsanalys som pågår, med hjälp av Skalar-näringsanalysatorn som varit i bruk på Aranda i bara ett par år. Resultaten visar hur mycket näringsämnen, såsom fosfor och kväve, som finns tillgängliga för alger i vattnet. Överväxt av alger och växter leder till övergödning av havet.

Pia Varmanen, som arbetar med näringsanalysen, presenterar apparaturen och de data den producerar. Hon noterar bland annat att näringsnivåerna är höga nära botten – vilket är typiskt för augusti.

Resultaten förs in i ett basregister först på land när internetanslutningen fungerar utan problem. Efter resan kontrolleras resultaten också flera gånger; allt granskas av flera ögonpar. Om något avvikande märks i resultaten redan på fartyget rapporteras det till expeditionsledaren. Det noggranna och långsiktiga övervakningsarbetet är enligt Varmanen mycket givande.

”Informationen vi samlar in om Östersjön är avgörande för att förstå tillståndet och planera skyddsåtgärder. Kontinuerlig övervakning är en väsentlig del av en större helhet där forskare arbetar tillsammans”, förklarar Varmanen.

Information om Östersjöns näringsväv

Nära kemilaboratoriet, på andra sidan korridoren, finns biologilaboratoriet, där väggarna pryds av mikroskopbilder på olika planktonarter.

Prover av växtplankton tas från Rosettes vattenprov, medan djurplankton samlas in med en stor håv direkt från havet. Proverna analyseras dock först på land.

Under de senaste decennierna har tillståndet för djurplankton och bottenfauna i Finlands havsområden försämrats. Mängden djurplankton har minskat, och syrebristen på bottnarna gör det svårt för bottenlevande djur att överleva.

Augustiresan ger dock ett visst hopp: enligt Sykes rapport i slutet av augusti verkar mängden hoppkräftor i öppet hav i Finska viken ha ökat. Hoppkräftor är viktig föda för många fiskarter. Men några långtgående slutsatser kan ännu inte dras av resultaten, utan utvecklingen behöver följas under kommande år.

Från resultat till åtgärder

Innan vi anländer till Hangö samlas forskarna i fartygets mäss. Expeditionsledaren Maiju Lehtiniemi går igenom övervakningen och resultaten i stora drag. Alla prover kunde tas, utrustningen höll, och denna gång förekom inte heller några GPS-störningar.

När fartyget närmar sig kajen i Hangö hamn går vi alla upp på däck för att hälsa på forskarna som väntar på att få gå ombord vid kajen. En del av dem som deltagit i övervakningen i Finska viken stannar nu i land, medan andra fortsätter resan genom Skärgårdshavet mot Bottenviken.

På Bottenhavet har det utlovats så hård vind och höga vågor att Aranda får stanna kvar för natten vid kajen i Hangö. Ett annat alternativ vore att smyga bakom någon ö för att söka skydd från vinden, men det är mer förnuftigt att vänta en stund så att arbetet kan fortsätta säkert och proverna tas på rätt sätt.

Samtidigt har även Sykes kustövervakningsfartyg anlänt till Hangö, och vi träffar personal därifrån på tåget från Hangö till Karis. Resultaten från kustövervakningen ger inte heller något att fira: när det gäller övergödning är alla kustvatten som övervakas i dåligt skick – främst på grund av näringsbelastning från jord- och skogsbruket. Syresituationen har också försämrats.

När vi färdas med tåget tillbaka mot Helsingfors känner vi oss, trots Östersjöns allvarliga tillstånd, trötta men lyckliga. Den professionella och långsiktiga uppföljningen av Östersjöns tillstånd ger information som utan vilken det vore mycket svårt om inte rentav omöjligt att planera skyddsåtgärder. Samtidigt vet vi att de åtgärder som vidtagits har förbättrat situationen i Östersjön, så utvecklingen går åt rätt håll. Vi behöver fortfarande beslutsfattare och beslut som verkligen stödjer sig på dessa forskningsresultat och som stödjer arbetet med att rädda Östersjön.

---

Källor och ytterligare information:

Syke pressmeddelande om övervakningsresultaten: Långtidsövervakning pekar på tydliga förändringar i Östersjöns ekosystem . 28.8.2025.
Finlands miljöcentral: https://www.syke.fi/sv

Läs nästa:

News

Baltic Sea Day brought people together to celebrate and take action for our shared sea

11.9.2026

Press release

Russia’s “Shadow Fleet” pushes oil spill risk in Gulf of Finland to globally exceptional levels

26.8.2026

Press release

Young people are ready to act on behalf of the Baltic Sea as 800 young people are set to attend a parade in downtown Helsinki for Baltic Sea Day

20.8.2026